The Number of the Beast

The Number of the Beast
Studioalbum med Iron Maiden
Släppt	29 mars, 1982
Inspelad	Battery Studios, 1982
Genre	Heavy metal
Längd	40:22
Skivbolag	EMI
Producent	Martin Birch
Iron Maiden-kronologi

Från Rilpedia

(Omdirigerad från The number of the beast)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

The Number of the Beast är den brittiska heavy metalgruppen Iron Maidens tredje och kanske mest berömda album. Det är även det första med Bruce Dickinson som sångare, istället för Paul Di'Anno. Albumet släpptes 1982. Metal-Rules.com utsedde albumet till det näst bästa heavy metal albumet av alla tider. ^[1]

Historia

Även om Iron Maiden var på väg att bli värlsberömda efter sitt andra album Killers, så sparkades sångaren Paul Di'Anno på grund av hans missbruk av alkohol och droger samt försämrad prestation på scenen. Det här skedde efter 1981 års turné, Killer World Tour. The Number of the Beast blev den nya sångaren Bruce Dickinsons albumdebut med bandet.

Kända låtar är titelspåret The Number of The Beast, Run to the Hills och Hallowed Be Thy Name, alla tre spelas live fortfarande. Hela skivan har ett mörkt, våldsamt tema vilket ledde till det grundlösa ryktet om djävulsdyrkan. Det gick även rykten om att inspelningen av albumet var underlig. Lampor satt på och stängde av sig själva, konstiga ljud hördes och liknande. Alla rykten kan bara vara källor till publicitet och propaganda, satanism var ett hett ämne under åttiotalet över hela världen.

Albumet hamnade 1:a på den brittiska albumlistan 1982 när det släpptes. De två singlarna gick det även bra för. Run To The Hills hamnade på sjunde plats på engelska singellistan och titelspåret på artonde plats. På amerikanska Billboardlistan hamnade Hallowed Be Thy Name på femtionde plats på listans rockavdelning. Albumet nådde en trettiotredje plats och sålde guld 1983 och året efter sålde den platina.

När skivan kom var det även ett stort uppsving för Iron Maiden och ledde till att de fick många nya fans. Skivan var också den första skivan av Iron Maiden att bli släppt i så kallat picture disc-format. Efter skivan och turnén The Beast on the Road blev "The Beast" ("Besten") ett slags smeknamn för bandet och även maskoten Eddie. Flera skivor och DVD-skivor av bandet har fått namn efter detta så som Best of the Beast, Beast over Hammersmith och Visions of the Beast.

Turnén som följde, The Beast on the Road, kom aldrig till Norden.

Skivinfo

Skivan brändes av religiösa i USA, då de ansåg att skivan var satanistisk.
"The Number of The Beast" som betyder ungefär "Vildjurets tal" är 666 som det står skrivet om i Uppenbarelseboken i Bibeln.
Hallowed Be They Name är fortfarande en livefavorit och spelas nästan alltid på Iron Maidens konserter.
2001 skrev tidningen Q att The Number of The Beast var en av de 50 hårdaste albumen genom tiderna.
Det här var den första Iron Maiden skivan som inte har någon instrumental låt.

Låtlista

Invaders (Harris) – 3:25
Children of the Damned (Harris) – 4:35
The Prisoner (Smith, Harris) – 6:04
22 Acacia Avenue (Harris, Smith) – 6:37
The Number of the Beast (Harris) – 4:48
Run to the Hills (Harris) – 3:54
Gangland (Smith, Burr) – 3:48
Hallowed Be Thy Name (Harris) – 7:14

På cd-släppet av skivan 1998 lade man även till låten Total Eclipse (Harris/Murray/Burr) som ligger innan Hallowed Be Thy Name. Total Eclipse fanns även med som en B-sida på singeln Run to the Hills

Invaders

Invaders är en nyare version av låten Invasion som fanns med på singeln Women in Uniform. Den är skriven av Steve Harris och är en klassisk Iron Maiden-albumöppnare. Låten är en typisk energisk låt, som många andra Iron Maiden-låtar är.

Låten handlar om vikingarna och deras invasion av Storbritannien. Låten beskrivs ur de försvararande britternas synvinkel och om det våld och skräck som vikingarna för med sig. Låten börjar med att britterna ser fienden vid horisonten och slutar med vikingarnas seger.

Låten har aldrig spelats live därför att Steve Harris tycker att den är den sämsta låt han har skrivit.

Children of the Damned

En låt skriven av Steve Harris. Låten är en ballad och texten är baserad på filmen med samma namn från 1963. Den spelades under flera efterföljande turnéer.

Filmen och låten handlar om sex barn med hög intelligens som växer upp skilda från varandra. De samlas ihop i London av FN. Militären blir intresserade av barnen, men barnen tar saken i egna händer vilket leder till deras förintelse. Låten handlar om när den sista överlevande pojken bränns på bål.

The Prisoner

En låt skriven av Adrian Smith och Steve Harris. Den baserar sig på tv-serien med samma namn som nått kultstatus i England. I början finns ett intro med huvudaktören i TV-serien, Patrick McGoohan. Iron Maidens manager, Rod Smallwood, var tvungen att ringa McGoohan och be om lov att använda hans röst i början av låten, vilket de fick.

Låten handlar om en person som lyckas fly från "Byn". Dock hamnar han åter i Byn i låten Back in the Village från albumet Powerslave från 1984.

22 Acacia Avenue

En fortsättning på Charlotte the Harlot från skivan Iron Maiden. Låten är en nyare version av en låt som Adrian Smith spelade med sitt förra band Urchin. Steve Harris såg när de spelade den live och ville ha en ny version av den på skivan.

Låten skiljer sig mycket från de andra låtarna både musikaliskt och textmässigt i flera partier av låten.