Thérèse Raquin

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Thérése Raquin)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Thérèse Raquin
Författare Émile Zola
Originaltitel Thérèse Raquin
Originalspråk Franska
Översättare T. Wilson (1884),
Göte Bjurman (1911),
Ann Bouleau (1964),
Eva Mazetti-Nissen (1971)
Omslagsbild av Hans Gauffin (1995)
Land Frankrike
Genre Psykologi, Naturalism
Förlag Klassikerförlaget Steniq AB, Norstedts, Natur och Kultur
Utgivningsår 1867
Utgiven på svenska 1884, 1995, 2004
Typ Häftad
Antal sidor ca. 190
Vikt 104 gram
Mått 1x1x11
ISBN (pocket) ISBN 9188680487
Huvudkaraktärer Thérèse Raquin, Camille Raquin, Madame Raquin, Laurent
Kuriosa Har dramatiserats och filmatiserats ett antal gånger. Boken har även gjorts till både musikal och opera. Émile Zola var 27 år när boken gavs ut.

Thérèse Raquin av Émile Zola gavs ut första gången år 1867 och räknas som Zolas debut- och genombrottsroman. Thérèse Raquin blev vid utgivningen ett slags skandalsuccé i Frankrike, och romanen har blivit ett av Émile Zolas mest kända verk. Émile Zolas roman publicerades först som en följetong i den franska tidskriften L'Artiste[1], och boken publicerades i december samma år.

Romanen Thérèse Raquin är en naturalistisk skildring av bland annat begär, passion, otrohet, mord, kärlek och hat. Den första svenska översättningen utkom år 1884 och översattes av T. Wilson. Émile Zola ville framhäva sitt verks huvudsyfte som vetenskapligt och studerade den psykologiska delen hos människan, och psykologin var en ny och främmande vetenskap i mitten av 1800-talet. Zolas debutroman var enligt honom själv ett vetenskapligt experiment för hans naturalistiska studier där han ville studera och framhäva människans temperament och hur det påverkade beteendet[2]. 1800-talets temperamentsteori har kopplingar till den medeltida humoralpatologin som var dominerande fram till genombrottet för den det moderna medicinvetenskapen under samma tid. Émile Zola beskrev även den parisiska miljön mer realistiskt än vad den traditionellt brukade beskrivas av andra franska författare. Zola ville även visa på hur miljön kunde påverka människans beteenden och handlingar, som till exempel i hur fattigdomen, sexualiteten, våldet och sjukdomarna tog sig i uttryck hos människan i samband med den miljö som människor vistades i.

Med romanen Thérèse Raquin blev Émile Zola kallad naturalismens fader. Naturalismen kan ses som en vidareutveckling av realismen och beskriver verkligheten på ett detaljerat sätt, likt till exempel Honoré de Balzac men utan för långa detaljerade beskrivningar. Zola lyckades bättre än andra samtida realister med att väva in de naturalistiska beskrivningarna i sin berättelse, som kan läsas i bland annat Thérèse Raquin[3]. Naturalismen tenderar att visa verkligheten ur ett hårt och pessimistisk synsätt[4], som en motsats till hur romantiken beskriver verkligheten i mer idylliska drag.

En tid efter publiceringen av romanen valde Emile Zola att omarbeta och anpassa sin roman till en teaterpjäs år 1873. Därmed blev hans roman även det första och medvetet skapade naturalistiska dramat i litteraturhistorien[5].

Innehåll

Synopsis av handlingen

Romanen Thérèse Raquin handlar om en ung kvinna, Thérèse, som tas om hand av madame Raquin. Thérèse hålls inomhus tillsammans med sin sjukliga kusin Camille, vars mor madame Raquin har överbeskyddat honom. Den naturliga vildheten hos Thérèse och hennes impulser tyglas av henne själv till slut så att hon håller sig lugn för sin sjuklige kusins och madame Raquins skull. Efter flera år bestämmer sig madame Raquin för att de borde gifta sig med varandra, så att Thérèse kan se till honom när madame Raquin inte längre kan göra det själv.

Äktenskapet är dömt att misslyckas då Camille inte visar någon direkt tillgivenhet för Thérèse och de aldrig själva beslutat om giftermålet. Hela familjen flyttar så småningom till Paris där Camille kan arbeta och Thérèse får sköta en liten smutsig sybutik i ett nedgånget kvarter. Där står hon dagarna i ända tillsammans med madame Raquin. Det gifta paret är inte lyckliga, men det är madame Raquin.

En dag tar Camille med sig hem en gammal vän till familjen, Laurent, som han hade råkat på av en slump under dagen. Thérèse attraheras av Laurent och hans djuriskhet, men Laurent däremot tycker att hon är ful. Trots detta är han nyfiken på henne och möter hennes begär. Thérèses förtryckta vilda sida får ett passionerat utlopp när hon är med Laurent, och de inleder ett otrohetsförhållande som blir mer passionerat med tiden. Till slut anser Laurent (Thérèse gör endast en vag antydan om detta) att det bara finns en utväg för honom att få träffa Thérèse mer, och det är att undanröja Camille. Laurent vet inte hur han ska gå till väga, och tiden går.

Under en söndagsutflykt bestämmer sig Laurent till slut för att försöka undanröja Camille, och han dränks i Seine genom en skenolycka under en roddtur. Madame Raquin får en hjärtattack, och blir förlamad. Mordet förändrar även Laurents och Thérèses relation, och ångestladdade skuldkänslor driver dem sakta men säkert till paranoia och vansinne. Det enda som håller ihop dem är att de skall kunna ärva madame Raquins förmögenhet. De väljer att gifta sig med varandra, men passionen hade redan dött och de söker sin egen tillvaro. Thérèse svävar ut i dryckenskap och som prostituerad, medan Laurent tillbringar tiden i sin lägenhet med att måla tavlor, dricka och umgås med kvinnor. Det blir med tiden irritation mellan de båda, som blir till hat, som slutligen driver dem till vansinne. Efter en tid står de inte ut längre och innan de hinner mörda varandra bryter de ihop, och slutligen begår de båda gemensamt självmord hemma hos madame Raquin.

Thérèse Raquin i ett etymologiskt perspektiv

Namnet Thérèse Raquin är både titeln på Émile Zolas roman samt namnet på bokens huvudkaraktär men romanen hade tidigare en annan titel när den först publicerades i den franska tidningen L'Artiste som följetong, där den hette "A Love Story"[6]. Namnet Thérèse Raquin bygger på två helt olika språkliga etymologier, där namnet Thérèse förmodligen är ursprungligen ett grekiskt ord (therizo; att skörda) och namnet kan ungefär betyda den som skördar, skördarinna eller jägarinna[7] [8]. Namnet Raquin kan komma från det franska argot verbet raquer[9] och kan betyda att betala eller att döma. Namnet Thérèse Raquin kan alltså i sin helhet betyda ungefär den som skördar betalar, alltså det man sår, får man skörda vars betydelse har en indirekt relevans till romanens handling i förhållande till huvudkaraktären Thérèse.

Filmatiseringar, dramatiseringar, musikaler och opera

Dramatiseringar:

  • (1873) Thérèse Raquin, fransk teaterpjäs, drama av Émile Zola, uppförd på Téâtre de la Renaissance i Paris (premiär 11 juni 1873)[10].
  • (2007) Thérèse Raquinn, brittisk teaterpjäs, drama av Émile Zola, uppförd på National Theatre i London[11]

Filmatiseringar:[12]

Opera:

Musikal:

Referenser

  1. ↑ Gallica, bibliothèque Numérique de la Bibliothèque nationale de France
  2. ↑ Litteraturanalys av Thérèse Raquin, Aiglon College
  3. ↑ Realism and Naturalism av Paul Brians vid Washington State University
  4. ↑ Naturalism på Columbia Encyclopedia på webbplatsen Bartleby.com
  5. ↑ Encyclopædia Britannica
  6. ↑ Förord till Thérèse Raquin på webbplatsen The Literature Network av Edward Vizetelly Surbiton
  7. ↑ Teresa på engelska Wikipedia och Therese på tyska Wikipedia
  8. ↑ Sökning på webbplatsen 2000-names.com
  9. ↑ Sökning på webbplatsen Languefrancaise.net
  10. ↑ Skønlitterært forfatterleksikon 1850-1900. Dramatik 1722-1900 på webbplatsen Litteraturpriser.dk
  11. ↑ Information om teaterpjäsen på den officiella webbplatsen för teatern National Theatre
  12. ↑ IMDb sökning av Thérèse Raquin
  13. ↑ Information om operan på webzinet Fanfaire
  14. ↑ Information om musikalen på webbdatabasen IBDb

Externa länkar

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Th%C3%A9r%C3%A8se_Raquin"
Personliga verktyg