Tangaror

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Tangaror
Grass-green Tanager (Chlorornis riefferii)
Grass-green Tanager (Chlorornis riefferii)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Tangaror
Thraupidae
Släkten

Se text
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tangaror (Thraupidae) är mycket stor familj med tättingar som endast återfinns i Nya världen.

Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen tangaror just nu i förändring. I och med att fler och fler arter DNA-undersöks så framstår tidigare okända släktförhållanden mellan släkten och familjer inom ordningen tättingar. Tidigare omfattade tangarorna cirka 240 arter. Redan har släktena Euphonia och Chlorophonia, som traditionellt placerats i familjen, omkategoriserats till behandlas som medlemmar i familjen (Fringillidae), i den egna underfamiljen (Euphoniinae). På samma sätt verkar släktena Piranga, Chlorothraupis och Habia vara närbesläktade med familjen kardinaler.[1]

Merparten av familjens arter och grupper saknar än så länge svenska namn.

Innehåll

Beskrivning

Tangaror är små till mellanstora fåglar. Den minsta arten är Conirostrum leucogenys med sin längd på 9 cm och en vikt på 7 gram. Den största arten, vad gäller längd, är Cissopis leveriana som mäter 28 cm och har en vikt på 76 gram. Men den tyngsta är Sericossypha albocristata med en normalvikt på 114 gram, men som bara mäter 23 cm. Könen har vanligtvis samma vikt och storlek. Tangarorna har ofta kraftfullt färgade fjäderdräkter men vissa arter bara svartvita. Under sitt första år har de oftast en mindre färgstark variant av den adulta fjäderdräkten eller en annorlunda teckning. Hanarna är ofta mer kraftfullt tecknade än honorna.

Merparten av tangarorna har korta, rundade vingar. Formen på näbben verkar vara sammankopplad med artens specifika matvanor.

Utbredning

Tangaror återfinns bara i Nya världen och då mestadels i tropikerna. Ungefär 60% av arterna lever i Sydamerika, och 30% av dessa i Anderna. Merparten av arterna är även endemiska för ett relativt litet område. 18 arter är stannfåglar i Nordamerika och Centralamerika. Ett släkte Piranga med 4 arter häckar i Nordamerika men flyttar söderut om vintern. Molekylära studier indikerar dock att dessa fyra arter snarare är närmre besläktade med kardinalerna.

Beteende

De flesta arter inom familjen lever parvis eller i mindre grupper på 3–5 individer, där dessa grupper helt enkelt består av föräldrar och deras avkomma. De observeras även enskilt eller i större flockar. De är inte kända för att ha vacker sång men en del arter har mycket komplicerade läten.

Föda

Tangaror är allätare, och deras diet varierar från släkte till släkte. Deras föda består av frukt, frön, nektar, delar av blomställningar och insekter. Arterna kan vara mycket specialiserade på att födosöka på ett specifikt vis. Vissa plockar insekter från grenar, andra från undersidan av blad medan andra fångar insekter i flykten. Ofta lever dessa specialiserade arter i samma områden, men deras specialiseringar minimerar konkurrens om föda.

Häckning

Häckningssäsongen börjar i mars och pågår till juni i de tempererade områdena och i september till oktober i Sydamerika. Viss arter hävdar revir medan andra bygger sina bon i närheten av varandra. Studier av tangarornas häckningsbeteende är få och det finns liten information huruivida de lever monogamt eller polygamt. Hanarna visar upp sina färgrikaste fjädrar både för honor och för rivaliserande hanar och vissa arters uppvaktning omfattar bugningar och uppvisning av den utbredda stjärten.

Merparten av arterna är trädhäckare som bygger cylindriska bon men vissa bon är i det närmaste sfäriska och öppningen är nästan alltid på sidan av boet. Beroende på släkte varierar vilka arter av träd som de bygger sina bon i, och var i träden de placerar sitt bo. De flesta arterna häckar i område n med mycket tät vegetation och vissa arters häckningsförhållanden är fortfarande okända.

Bland de kända arterna varierar kullen på 3–5 ägg. Honan ruvar och bygger boet men hanen kan mata honan under tiden hon ruvar. Båda föräldrar tar han om ungarna men man känner till fem arter som också har hjälp med att ge ungarna föda. Dessa medhjälpare tror man är årsungar.

Taxonomi

Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen tangaror just nu i förändring. Genetiska studier har exempelvis visat att flera av de arter som har utgjort något av sinnebilden för tangaror som exempelvis de nordamerikanska arterna inom släktet Piranga istället tillhör kardinalerna. Istället har många syd- och centralamerikanska släkten som tidigare kategoriserats som fältsparvar har visat sig tillhöra olika klader inom familjen tangaror.[2][3][4][5]

Fylogenetiska studier indikerar att tangarorna är uppdelade i två huvudgrupper som i sin tur består av ett antal mindre klader.[6] Följande lista är ett försök att organisera dem efter gruppernas släktskap.

Grupp 1

Mestadels arter med dämpade färger

Haplospiza rustica

a) Klad bestående av "conebills" och "flowerpiercers" (båda dessa grupper saknar svenskt trivialnamn) tillsammans med släktena Haplospiza, Catamenia och Acanthidops som traditionellt förts till familjen fältsparvar (Emberizidae). Dessa arter formar en grupp trots att de har en mycket varierande näbbmorfologi men istället uppvisar likheter i fjäderdräkt. Merparten är grå, blå eller svarta och flertalet har även rostfärgad undersida:

b) "Gulstjärtade"-kladen:

c) "Fjäderkams"-kladen (omfattar även Coryphospingus som traditionellt placerats bland fältsparvarna):

d) En klad som till största delen omfattar finkliknande arter i Anderna med släkten som Phrygilus och Embernagra tillsammans med en grupp av mycket olika men närbeläktade fink- och sångarliknande former som Poospiza ända till Nephelornis:

Ramphocelus bresilius

e) Utvecklingslinje med arter av basal form inom grupp 1:

e Creurgops, 2 arter

Grupp 2

Ilustration av mångfalden bland darwinfinkar

Klad med "seedeaters" (ibland kallade frösparvar) och typiska tangaror

a) Darwinfinkar, "grassquits", atypiska "honeycreepers" och ett antal "seedeaters":

b) Äkta "seedeaters", "yellow-finches" och andra närbesläktade arter som traditionellt placerats i familjen fältsparvar. De första fem släktena delar på ett unikt sköldmönster på tarsen vilket indikerar att de kan röra sig om en monofyletisk grupp:[7]

Sporophila corvina, hane

c) Typiska flerfärgade tangaror, inklusive Paroaria som traditionellt placerats inom familjen fältsparvar:

Thraupis episcopus

d) Typiska tangaror:

e) Bergstangaror:

Tangara schrankii

f) Tropiska tangaror som lever i trädkronor:

g) Utvecklingslinje med arter av basal form inom grupp 2:

Chlorophanes spiza

Thraupidae incertae sedis

Västlig tangara (Piranga ludoviciana) verkar vara närmare besläktad med kardinalerna

Släkten som tills nyligen placerades inom familjen tangaror

Besläktad med Arremonops inom familjen fältsparvar (Emberizidae):

Besläktade med Cardinalis inom familjen kardinaler (Cardinalidae):

Släkten incertae sedis

  • Släktet Spindalis, 4 arter, vars exakta familjetillhörighet är oklar, men som uppenbarligen inte tillhör tangarorna.
  • Släktet Coereba, 1 art, exakt släkttillhörighet är oklar men kan vara en systerart till Tiaris olivacea.

Referenser

Noter

  1. ↑ Yuri, T., and D. P. Mindell (2002) Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, "New World nine-primaried oscines" (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogen. Evol. nr.23, sid:229–243.
  2. ↑ Burns, K. J., Hackett, S. J., & Klein, N. K. (2002) Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives., Evolution, vol.56, nr.6, sid:1240–1252.
  3. ↑ Lougheed, S.C., Freeland, J.R. Handford, P. & Boag, P.T. (2000) A molecular phylogeny of warbling-finches (Poospiza): paraphyly in a Neotropical emberizid genus. Mol. Phylogenet. Evol., nr.17, sid:367–378.
  4. ↑ Burns, K. J., Hackett, S. J. & Klein, N. K. (2003) Phylogenetic relationships of Neotropical honeycreepers and the evolution of feeding morphology. J. Avian Biology, nr.34, sid:360–370.
  5. ↑ Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43
  6. ↑ Fjeldså J. & Rahbek C. (2006) Diversification of tanagers, a species rich bird group, largely follows lowlands to montane regions of South America., Integrative and Comparative Biology, vol.46, nr.1, sid:72–81. [1]
  7. ↑ Clark, G. A., JR (1986) Systematic interpretations of foot-scute patterns of Neotropical finches., Wilson Bull, nr.98, sid:594–597
  8. ↑ 8,0 8,1 Klicka, J., K. Burns, & G. M. Spellman (2007) Defining a monophyletic Cardinalini: A molecular perspective. Molecular Phylogenetics and Evolution nr.45, sid:1014–1032

Källor

Artikeln är till stora delar en översättning från engelska wikipedias artikel Tanager, läst 2008-05-03, där följande källor anges:

  • Bent, A. (1965) Life Histories of Blackbirds, Orioles, Tanagers, and Allies. New York:Dover Publications, sid:549.
  • Burns, K. J., S. J. Hackett, and N. K. Klein. (2002) Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives. Evolution, nr.56 sid:1240–1252.
  • Burns, K. J., S. J. Hackett, and N. K. Klein. (2003) Phylogenetic relationships of Neotropical honeycreepers and the evolution of feeding morphology. J. Avian Biology, nr.34 sid:360–370
  • Greeney, H. (2005) Nest and eggs of the Yellow-whiskered Bush Tanager in Eastern Ecuador., Ornitologia Neotropical, nr.16, sid:437–438.
  • Infonatura. 2005 June. Birds, mammals, and amphibians of Latin America, läst 4 mars 2006.
  • Isler M. Isler P. (1987) The Tanagers a Natural History, Distribution, and Identification. Washington D.C., Smithsonian Institution Press, sid:404.
  • Klicka, Burns & Spellman. (2007) Defining a monophyletic Cardinalidae: a molecular perspective., sid:36 (sammanfattning PDF)
  • Montereybay. 2000 July. 6-11. Tanagers: Thraupidae, läst 4 mars 2006.
  • Naoki, K. (2003) Evolution of Ecological Diversity in the Neotropical Tanagers of the Genus Tangara (Aves: Thraupidae).
  • Sato, A., C. O'Huigin, F. Figueroa, P. R. Grant, B. R. Grant, H. Tichy, and J. Klein. (1999) Phylogeny of Darwin's finches as revealed by mtDNA sequences. Proc. Nat. Acad. Sci. nr.96, sid:5101–5106.

Övriga källor

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:36–43

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Tangaror"
Personliga verktyg