Tal- och språkutveckling
Från Rilpedia
Tal- och språkutveckling är den process där barn tillägger sig sitt första talade språk, sitt modersmål. Detta skall inte förväxlas med språkinlärning, som handlar om senare inlärning av andra språk. Språkutvecklingen pågår även efter att språket inlärts och innefattar även utvecklingen och det naturliga åldrandet av språket.
Innehåll |
Innan det talade språket
Spädbarns språkutveckling tar vid långt innan de själva börjar använda sig av det talade språket. Redan vid födseln kan spädbarn göra sig förstådda av sin omgivning med hjälp av miner och skrik. Innan barn behärskar det talade språket använder de sig av olika sätt att kommunicera med sin omgivning, bland dessa finns gester, miner, skrik, joller och framförallt kroppsspråk.
Varför börjar barn tala?
Hur och varför barn lägger till sig ett språk är fortfarande inte helt klart, men det finns många teorier i ämnet. En teori är att barn redan tidigt i sin utveckling uppfattar olika tonfall, signaler och känslor som förmedlas genom språket. Detta gör det talade språket tilltalande, och väcker ett intresse hos barnet. Huruvida så kallat bebisspråk eller barnriktat tal, där man bland annat ändrar sitt röstläge, talar i korta meningar och upprepar sig är främjande för små barns språkutveckling är omdebatterat. Vissa anser att detta hämmar barnet i sin utveckling. Andra menar att det barnriktade talet är ett sätt att göra språket mer intressant och lättmottagligt för barnet.
Barns tidiga tal- och språkutveckling
Vid cirka 4 års ålder har den grundläggande språkutvecklingen blivit klar för de flesta barn. Både i uttal och i grammatik har barn vid den åldern samma kunskap som vuxna. Man brukar tala om att barn har olika språksatser i åldern mellan ett och tre. Vid ett års ålder är man i ettordssatsen, två år i tvåordssatsen och tre år i treordssatsen eller i längre meningar. Man kan även vara tidig eller sen i denna språkutveckling.
Alla barn utvecklar sig olika snabbt, då exempel en treåring kan tala ”rent” och tala med långa meningar kan en annan treåring inte tala ”rent” utan har ett outvecklat uttal och har precis börjat sätta ihop treordssatser. Vissa barn har en försenad eller avvikande tal- och språkutveckling oftast vet man inte varför. Språkförsening kan i vissa fall bero på arvsanlag, en allmän utvecklingsförsening, att man har en kontaktstörning, olika sociala faktorer t.ex. bristande stimulans eller så kan man ha en sorts skada som drabbar funktioner väsentligt för språket och talmotoriken. De olika åldersangivelserna nedan är alltså ungefärliga.
För avvikelser såsom försening, se specifik språkstörning.
3–4 månader
I den här åldern kommunicerar barn mycket genom joller. Barnet kan än inte göra andra språkljud då deras svalg och angränsande organ inte är fullständigt utvecklade. Joller är ofta ett tecken på välbefinnande.
6–7 månader
Struphuvet växer hos barnet. Detta gör att barnet har fysiska förutsättningar att uttala vokaler. Lite senare kan barnet också uttala konsonanter.
9 månader
Långa jollerramsor med upprepningar är vanliga, exempelvis Ma-ma-ma-ma eller Ba-ba-ba-ba.
10–12 månader
Runt ett års ålder brukar barn yttra sitt första ord. Det första ordet är ofta uppbyggt av enkla språkljud där någon av konsonanterna m, p, n, t eller d ingår. De första orden brukar i de flesta fall beteckna ett substantiv eller en person. Ex lampa eller mamma. De talade orden brukar ofta vara instabila och uttalas olika vid olika tillfällen.
1–2 år
Här börjar man med ett till två ord som senare utvecklas till ca 20 ord och vid närmare två års ålder börjar man prata i enkla satser då man kan kombinera ett par ord. Ett barn börjar använda sitt språk med gester, ”icke språkljud”, mimik och kroppsljud. I ettordsstadiet börjar barn använda samma ord för olika förseelser. Barn blir alltmer medvetna och avsiktliga i sin kommunikation desto äldre de blir och börjar vid ca två års ålder kombinera ett par ord till enkla fraser.
2–3 år
I denna ålder kommer barnet in i en väldigt aktiv språkperiod. Runt 2 och 2½ års ålder börjar barnet att använda tre till fyra ord tillsammans och bildar då små meningar. Vid denna ålder har barnets ordförråd ökat till ca 200-300 ord. Vid denna ålder används mest verb och substantiv i språket, barnet benämner även sig själv med sitt namn och inte pronomen, t.ex. Lisa gå ut. Den börjar även använda frågan ”Vad är det?” och börjar förstå att föremål har namn.
3–4 år
Vid tre års ålder börjar barnets ordförråd växa snabbt och närmar sig runt tusen ord och dennas vokabulär har utvecklats. Barnet strävar även vid denna ålder att medvetet lära sig nya ord. Barnet börjar även säga ´jag´ om sig själv. Det frågar även många frågor som de redan vet svaret på, det är ett sätt att kontrollera sitt egna språk på. Barnet använder sina första räkneord vid den här åldern och ord böjs mer på rätt sätt. Både ordlekar, rim och ramsor är saker som roar barn även om de inte förstår dem.
4–5 år
Barnet börjar vid denna ålder tala rent och med fullständiga satser. De har ett ordförråd som ligger på ca 1500-2000 ord. Det är under denna period barn är som mest språkligt aktiva och frågor som hur och varför når sin topp då de vill kontrollera sina egna formuleringar. Barnet både kommenterar och talar mycket, nästan hela tiden under sina aktiviteter. Vid denna ålder gillar de även lekar med ord och rytm och att använda svåra och krångliga ord är intensivt. Barnet har även lärt sig att bemästra språket så bra att de kan använda det samtidigt som de håller på med olika aktiviteter som t.ex. äta.
5–6 år
Barnet frågar mer frågor om vad de vill ha svaret på, inte på sådant de redan vet svaret på. Barnets ordspråk har även ökat till ca 2200 ord men nu ökar det inte lika snabbt som tidigare. Barnets språkflöde är mer kontrollerat nu och har ersatts till ett vuxnare språk. Vid denna ålder har de även följa med i en berättelse, återberätta den och förklara vad de hört och sett.
BVC-kontroller
Nedan nämns de kontroller som görs på barnavårdscentralen som berör språkliga förmågor. Förekommer det svårigheter remitteras barnet till logoped för utredning av dem.
18 månader.
- Hur många aktiva ord har barnet? Minst 8-10 ord ska förekomma.
- CHAT-formulär (görs på vissa ställen). Test av tidig kommunikationsförmåga, såsom hur väl barnet följer en annan persons uppmärksamhetsfokus (joint attention).
3 år
- Språkförståelse. Skattas genom frågor till föräldrarna.
- Grammatisk utveckling. Minst 3-ordsmeningar och korta meningar ska förekomma i barnets tal.
4 år
- Fonologi. Hur barnets ljudsystem utvecklats, se fonologisk utveckling.
- Allmän utvecklingsbedömning. Motorik, syn, hörsel m.m.
5 år
- "Skolmognad". Uppmärksamhet. Uppföljning av tidigare osäkerheter kring språkförmågorna.
Se även
Litteratur
- Arnquist, Anders: Barns spåkutveckling, Studentlitteratur, Lund
- Söderbergh, Ragnhild: Barnets tidiga språkutveckling, LiberLäromedel, Lund
- Permer, Karin: Barnet och det talande språket, 1987
Externa källor
- buf.kristianstad.se, läst 22:29 den 1 mars 2009
- orebroll.se, läst 22:30 den 1 mars 2009
- NE:Barnspråk
- Gardberg, Anna (2004) Jollra fram ett språk tillsammans, Tidskrift: Vi föräldrar 2004:2 s.16-18
- Coull, Mia (2006) Språket sitter i kroppen, Tidskrift: Vi föräldrar 2006:1 s.44-45
- Zamore, Maria (2003) Titta, han snackar, Tidskrift: Vi föräldrar 3003:4 s.68-70
- Ahrens, Anita (1988) Här talas mammiska, Tidskrift: Vi föräldrar 1988:3 s.28-29,72
