Specifik språkstörning
Från Rilpedia
Specifik språkstörning eller primär språkstörning (eng. SLI eller Specific Language Impairment) är det tillstånd som ett barn uppvisar som i övrigt har en normal utveckling och normal hörsel men som inte tillägnar sig språket som förväntat. Det finns många olika typer av symtom och symtomkombinationer som sträcker sig från övergripande kommunikationssvårigheter till specifika svårigheter med vissa språkljud. Förekommer språksvårigheterna som en följd av andra besvär, till exempel hörselskada, utvecklingsstörning, autismspektrumstörning eller läpp-käk-gomspalt talar man om sekundär språkstörning - dessa räknas normalt inte till specifik/primär språkstörning, men gränsen är oerhört svår att dra och symtombilder och behandlingsprinciper är ofta desamma.
Man talar ofta om impressiva respektive expressiva svårigheter. Expressiva svårigheter innebär svårigheter med att uttrycka sig och märks förhållandevis lätt. Impressiva svårigheter innebär förståelsesvårigheter och kan vara svårare att upptäcka. De flesta barn som har språksvårigheter har endast expressiva svårigheter. Har barnet impressiva svårigheter har det också så gott som alltid någon typ av expressiva svårigheter.
Innehåll |
Språkliga nivåer
Pragmatik (kommunikativ förmåga)
Semantik (ordförråd och begrepp)
Grammatik (ordföljd och böjningar)
Fonologi (ljudsystem och uttal)
Avvikelse eller försening?
Förekomst
Orsaker
Resurser och ytterligare information
Kompa - Kompensation av läs- och skrivsvårigheter
