Sveriges TV-historia
Från Rilpedia
Denna artikel behandlar Sveriges TV-historia.
Innehåll |
Starten
Den officiella starten av TV-sändningar i Sverige ägde rum 1956. TV-sändningar hade dock kunnat tas emot från Danmark sedan 1951 då deras TV-sändningar inleddes. Svenska TV-sändningar inleddes i mindre skala redan den 29 oktober 1954. Ett av problemen i början som många hade var till exempel att bilden ofta började "rulla", vilket berodde på att vertikalavlänkningsfrekvensen varierade något anefter komponenterna blev varma, och behövde justeras. Ganska snart fick apparaterna kretsar som skötte detta automatiskt.
Det fanns ett motstånd mot televisionen bland de svenska politikerna, men i och med att sändningarna kom igång 1954 minskade detta motstånd och TV-sändningar kunde officiellt inledas av Radiotjänst den 4 september 1956. Televisionen skulle vara reklamfri och finansieras genom licensavgifter. Antalet TV-licenser ökade kraftigt redan från start för att kulminera vid fotbolls-VM 1958. 1957 inleddes reguljära sändningar och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio.
Under 1960-talet diskuterades frågan om en andra TV-kanal flitigt. Näringslivet och de borgerliga ville att den nya kanalen skulle finansieras av reklam för att garantera konkurrensen. Socialdemokraterna ville dock att även den andra TV-kanalen skulle vara reklamfri och drivas av Sveriges Radio, främst med tanke på dagstidningarnas annonsförsäljning. Så blev det. Den 5 december 1969 startade TV2 och den första TV-kanalen fick därför namnet TV1. Dessa två kanaler skulle konkurrera även om de tillhörde samma företag.
Färg-TV-sändningar inleddes officiellt den 1 april 1970. De första färgsändningarna skedde dock redan 1965.
1970 inleddes även testsändningar av regional television genom starten av Sydnytt för Skåne. Senare startade Nordnytt för Norrlandslänen, som delades upp i Nordnytt för Västerbottens och Norrbottens län och Mittnytt för de övriga 1972 då även Västnytt från Göteborg startade. Under 1980-talet skulle de regionala sändningarna komma att täcka hela landet genom start av Östnytt (1980), Smålandsnytt (1983), Tvärsnytt (1986) och slutligen ABC för Stockholms och Uppsala län som startade 1987.
Monopolet bryts
Sverige hade länge enbart två TV-kanaler som båda kom från Sveriges Radio/Sveriges Television. Detta monopol började brytas upp när kabel-TV-nät började byggas ut. Under 1980-talet började kabelnäten i större utsträckning lägga till andra kanaler än SVT:s. Kabelnäten sände flera utländska kanaler som de tog emot via satellit.
Den 31 december 1987 inledde Kinnevik sina sändningar av TV3 som sände program på de skandinaviska språken. Sändningarna skedde via satellit från London för att kringgå skandinavisk lagstiftning. Ytterligare en svenskspråkig reklamfinansierad kanal, Nordic Channel, började sända 1989. Denna kanal bytte sedermera namn till Kanal 5.
Under slutet av 1980-talet startades också betal-TV-kanalerna FilmNet, TV1000 och SF Succé som sände till Sverige (TV1000 och SF Succé gick samman 1991).
TV4 startade sina sändningar den 15 september 1990. Man hade uttalade höga publicistiska ambitioner och startade bland annat ett nyhetsprogram, Nyheterna, som skulle konkurrera med då dominerande Rapport i TV2 och Aktuellt i Kanal 1.
I och med den ökade tillgången till utländska kanaler via kabelnät och satelliter återkom debatten om huruvida marksänd kommersiell television skulle införas. Olika modeller för detta diskuterades, vilket mynnade ut i att ett nationellt nät skulle upplåtas åt en privat TV-kanal.
Hösten 1991 skulle beslut fattas om att en tredje kanal skulle sända i marknätet. En jämn strid stod mellan TV3 och TV4 om den nya kanalen. Denna vanns till slut av TV4.
I TV4:s tillstånd stod det bland annat att man skulle upplåta sändningsutrymme i kanalen till tjugo regionala programbolag (vilket senare blev enbart sexton). På så vis hade Sverige två nät av regionala TV-sändningar, det i TV4 och det tidigare i TV2. SVT:s regioner utökades genom delning av Mittnytt-regionen till Gävledala och Mittnytt.
Att TV4 fick monopol på marksänd kommersiell TV gav kanalen en konkurrensfördel gentemot TV3. 1994 gick TV4 om TV2 och blev Sveriges mest sedda TV-kanal. TV3 blev därmed näst mest sedda kommersiella kanal medan Kanal 5 (tidigare Nordic Channel) kom att etablera sig som den tredje största kommersiella kanalen.
1992 introducerade TV4 morgonteve i Sverige genom programmet Gomorron, senare Nyhetsmorgon. SVT följde efter med morgonsändningar från Rapport 1993.
Under 1990-talet startades ytterligare svenska kanaler. Kinnevik startade ZTV 1991 och TV6. Andra kanaler var TV 21 (start 1993) och TV8 (1997).
Digital-TV
Huvudartikel: Marksänd digital-TV i Sverige
Under senare delen av 1990-talet har en digitalisering av TV-sändingarna diskuterats. Några av pionjärerna var kabelbolaget Com Hem och satellitdistributören Canal Digital.
1997 fattade riksdagen beslut om att digitala sändningar i marknätet skulle inledas. Dessa inleddes 1999. De första kanalerna som sändes där var SVT1, SVT2 och SVT24 samt fem regionala SVT-kanaler. Under 1999/2000 började bland annat TV4, Kanal 5, Canal+, TV3, ZTV, TV8, TV1000, Viasat Sport, eTV och K-world sända i digitala marknätet.
Den 15 augusti 2001 slutade MTG:s kanaler sända i marknätet, vilket ledde till en omfattande debatt. Istället fick andra kanaler ta över MTG:s utrymme.
År 2001 startades Västerbottensnytt och Värmlandsnytt i SVT.
Under 2000-talet startades en uppsjö av nya kanaler. Utöver SVT24 har SVT startat Barnkanalen (2002) och Kunskapskanalen (2004). TV4:s första seriösa satsning på ytterligare en kanal var TV4 Plus (2003). Sedan dess har företaget expanderat snabbt med bland annat TV4 Film (2004), TV400 (2005), TV4 Fakta (2005), TV4 Komedi (2006), TV4 Guld (2006) och TV4 Sport (2005/2007). Även betal-TV-tjänsterna Canal+ och Viasat har mångdubblat antalet kanaler. Många mindre aktörer har också lanserat nya kanaler, med varierande resultat.
Efter att nya tillstånd för marksänd digital-TV delats 2004 ut började MTG åter sända sina tre huvudkanaler (TV3, ZTV och TV8) i marknätet.
Under 2005 inleddes släckningen av det analoga marknätet. Riksdagen hade beslutat att marknätet skulle vara helt digitaliserat i februari 2008.
I många andra länder har TV-bolagen haft en gemensam utmärkelse som delas ut till TV-personligheter och program. År 2005 fick Sverige ett sådant pris - Kristallen. Tidigare hade Aftonbladets TV-pris haft en liknande funktion.
Genom att bredband blivit tillgängligt i allt högre grad har webb-TV kunnat etablera sig. Enligt en undersökning från Mediavision visade att 10 procent av svenskarna (mellan 15 och 74 år gamla) tittade på webb-TV dagligen. Detta var en ökning från 3 procent under första kvartalet samma år. Bland de största webb-TV-sajterna fanns Aftonbladet.se, Youtube, Svt.se och TV4.se. [1]
Program
På 1980- och 90-talen fanns många så kallade caféprogram. Efter att dessa försvann har pratprogram i anglosaxisk stil haft viss framgång.
De kommersiella kanalerna prioriterade från att de startade på 1990-talet program för en bred publik - framför allt publiksporter som fotboll och ishockey, film och dramaserier från USA och lättsamma underhållningsprogram. SVT har satsat på smalare program inom områden som kultur och samhälle.
På 1990-talet var såpoperor populära, bland annat Rederiet, Skilda världar och Nya tider.
Reality-TV:ns intåg
År 1997 hade svensk TV-underhållning stagnerat. SVT lät spela in och sända det kontroversiella reality-TV-formatet "Survivor", under namnet Expedition Robinson. Detta var världens första riktiga dokusåpa och ledde till att tävlingsprogram grundade på intriger, gräl och mer eller mindre förnedrande moment blev populära i hela västvärlden. Efter flera skandalomsusande säsonger av bland annat Robinson, Big Brother och Farmen har intresset för denna form av underhållning svalnat. Engelskspråkiga dramaserier (bland annat Sex and the city, Desperate Housewives och Lost) har blivit populära på nytt. Trenden inom reality är program som handlar om talangutveckling. Dit hör musiktalangjakter, som Popstars, Fame Factory och Idol, men också Floor Filler, FC Z/HC Z, Let's Dance,Talangjakten och Rampfeber.
Referenser
- ↑ Webb-TV lockar nära 200 000 tittare per dag, Mediavision, 23 oktober 2007
