Sudans demografi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

I Sudans folkbokföring 1981 var populationen 21 miljoner. Ingen riktig beräkning har gjorts sedan dess på grund av inbördeskriget 1983. Man uppskattar folkmängden till 30 miljoner.

Befolkningen i Khartoum (inkluderande Khartoum, Omdurman, och Norra Kartoum) ökar snabbt och omfattar ca 6-7 miljoner människor, varav ca 2 miljoner tvångsförflyttade från södra krigszonen och tillika de västra och östra delarna vilka drabbats av svår torka.

Sudan har huvudsakligen två skilda folkgrupper – araber och svarta afrikaner – med hundratals olika stammar, etniska ursprung, och språkfamiljer, vilket försvårar ett gynnsamt samarbete.

De norra regionerna täcker större delen av Sudan och här finns de flesta moderna städer. De flesta av de 22 miljoner som bor i detta område är arabisktalande muslimer, fastän flertalet talar även ett traditionellt icke-arabiskt språk dessutom (nubiska, bejaska, furiska, nubanska, ingessanska etc.). Bland dessa finns flera distinkta etniska grupper: kababisher i norra Kordofan, ett kamelägande folk; ja'aliner och shaigiyyaer som är flera bofasta stammar längs floderna; halvnomaderna baggarerna från Kordofan och Darfur; de hamitiska bejaerna vid Röda havsområdet; nubierna vid norra Nilområdet av vilka några har flyttat till Atbarafloden; och de svarta nubanerna från södra Kordofan och furerna i västra utkanterna av landet, främst Darfur.

De södra regionerna har en befolkning på ca 6 miljoner, och med jordbruk som huvudnäring. Regionen har drabbats av krig i de 10 åren av självständigheten (1956) och har orsakat svår vanskötsel, frånvaron av utveckling av infrastruktur, och svår ödeläggelse och tvångsförflyttningar. Fler än 2 miljoner människor har dött, och fler än 4 miljoner har tvingats fly utomlands eller har deporterats inrikes som en följd av inbördeskrig och krigsrelaterade svårigheter. Här utövar sudaneser fortfarande sina traditionella folkreligioner, fast några har kristnats av missionärer. I söder finns även fler stammar och språk än i norr. Dinka-folket (1 miljon) är den största av alla svarta afrikanska stammar i Sudan. Tillsammans med shillukerna och nuerna utgör de nilotiska stammarna. Azanderna, borerna och jo luo är sudanesiska stammar i väst, och acholierna och lotuhuerna i den yttersta södern mot gränsen till Uganda.

Befolkningsmängd: 35 079 814 (uppskattat juli 2000)

Åldersfördelning (uppskattat 2000):

0-14 år: 45 % (män 8 064 592; kvinnor 7 712 839)

15-64 år: 53 % (män 9 300 886; kvinnor 9 290 340)

65 år och upp: 2 % (män 406 034; kvinnor 305 123)

Befolkningsökning (uppskattat 2000): 2,84 %

Födslar per år (uppskattat 2000): 38,58 födslar/1000 inv.

Dödsfall per år (uppskattat 2000): 10,28/1000 inv.

Migrationsförhållanden (uppskattat 2000): 0,05 migranter/1000 inv.

Könsförhållanden (uppskattat 2000):

vid födseln: 1.05 män/kvinnor

under 15 år: 1,05 m/k

15-64 år: 1 m/k

65 år och upp: 1,33 m/k

totala befolkningen: 1.03 m/k

Spädbarnsdödlighet (uppskattat 2000): 70,21 döda/1000 levande födda

Förväntad livslängd vid födseln (uppskattat 2000):

hela befolkningen: 56,55 år

män 55,49 år

kvinnor 57,66 år

Antal barn/kvinna (uppskattat 2000): 5,47

Nationalitet: sudaneser

Etniska grupper: svarta 52 %, araber 39 %, beja 6 %, utlänningar 2 %, andra 1 %

Religioner: sunnimuslimer 70 % (i norr), folkliga trosuppfattningar 25 %, kristna 5 % (huvudsakligen i syd och i Khartoum)

Språk: arabiska (officiellt), nubiska, ta bedawie, nilotiska dialekter, nilo-hamitiska, sudanesiska språk, engelska

Läskunnighet (uppskattat 1995):

definition: läs och skrivkunnig vid åldern 15 år och upp

hela befolkningen: 46,1 %

män: 57,7 %

kvinnor: 34,6 %

Personliga verktyg