Från Rilpedia

Stringens är inom biokemin ett mått på prob förmåga att binda till ett templat. En hög stringens innebär att prober har svårt att binda till templatet. En låg innebär att prober kan binda utan större svårigheter. Det finns i huvudsak två sätt att reglera stringensen: temperatur och jonkoncentration.

Höjer man temperaturen så ökar stringensen och proben får svårare att binda.

En annan semantisk betydelse av ordet är (ung): logiskt följdriktig, noggrann, exv. “ett stringent resonemang”.

Kommer från lat. stringens, det vill säga bindande.