Från Rilpedia

För skulpturen, se Stilleben (konstverk).

Stilleben, med betoning på andra stavelsen, (tyska Stilleben, troligen av nederländska stilleven, av stil 'stilla' och leven 'liv'), även kallat nature morte, är en motivkategori inom måleriet som bara innehåller föremål. Ofta gäller det sådant som hör till hemmet – bordsserviser, blommor, böcker – men ibland dödskallar (vanitasmotiv), dött villebråd etc. sedda på nära håll.

Stilleben var redan tidigt betydelsefullt i orientalisk konst, och man försökte sig även på motivet i grekiska och romerska mosaiker. Det var dock först på 1500-talet som stilleben framträdde som ett självständigt motiv i västerländsk konst. Stillebenmåleri utövades av till exempel Caravaggio i ungbarockens måleri i Rom samt upplevde en blomstringstid i 1600-talets Flandern. Ett stilleben har ofta ett symboliskt och alluderande innehåll. I Frankrike var Chardin den mest framstående utövaren.

Sedan 1700-talet har stillebenmåleriet varit mycket populärt och fick ett ytterligare uppsving genom upptäckten av det japanska träsnittet på 1800-talet. Hos Cézanne och andra har stilleben varit ett steg på vägen mot en icke föreställande konst.

Externa länkar