Stephen Hawking
Från Rilpedia
Stephen Hawking |
|
Född: | 8 januari, 1942 Oxford, England Mall:Landsdata England |
Bosatt i: | Storbritannien Mall:Landsdata Storbritannien |
Nationalitet: | Brittisk |
Forskningsområde: | Fysik |
Institutioner: | University of Cambridge |
Alma mater: | University of Oxford University of Cambridge |
Akademisk handledare: | Dennis Sciama |
Nämnvärda studenter: | Bruce Allen Fay Dowker Malcolm Perry Bernard J. Carr Gary Gibbons |
Känd för: | Svarta hål, Kosmologi och Kvantgravitation |
Influerad av: | Albert Einstein |
Nämnvärda priser: | Prince of Asturias Award (1989) Copleymedaljen (2006) |
Religion: | Ateist |
Stephen William Hawking, född 8 januari 1942 i Oxford, England, är en brittisk kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare. Han kom 1988 ut med boken "A Brief History of Time" (Kosmos - en kort historik) som sålde stort. Han har framför allt bidragit till två stora insikter inom den moderna fysiken:
- att om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori är korrekt, måste det med nödvändighet finnas singulariteter. Denna teori utarbetade han tillsammans med Roger Penrose och sammanfattas i singularitetsteoremen.
- att svarta hål trots allt kan stråla ut energi, så kallad Hawkingstrålning (1970-talet).
Stephen Hawking tog i augusti 2003 emot minnespenningen över Oskar Klein i Stockholm.
Stephen Hawking lider av en muskelsjukdom, amyotrofisk lateralskleros (ALS), som gjort honom nästan helt förlamad. Han hör dock till det fåtal som drabbats av sjukdomen och fortfarande lever många år efter diagnosen. Han kommunicerar via en digital röstmaskin.
Innehåll |
Forskningsområde
Hawkings främsta forskningsområden är teoretisk kosmologi och kvantgravitation.
I slutet av 1960-talet applicerade Hawking och hans vän och studiekamrat, Roger Penrose en ny komplex matematisk modell som de hade skapat från Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Detta ledde till att Hawking 1970 kunde bevisa det första av många singularitetsteorem; sådana teorem tillhandahåller en uppsättning tillräckliga villkor för existensen av en singularitet i rumtiden. Detta arbete visade att singulariteter, långt ifrån att vara matematiska kuriositeter som endast framträder i specialfall, är en allmän egenskap hos generell relativitet.
Han utvecklade, tillsammans med Brandon Carter, W. Israel och D. Robinson, ett matematiskt bevis för John Wheelers teorem om att alla svarta hål till fullo kan beskrivas med de tre egenskaperna massa, rörelsemängdsmoment, och elektrisk laddning.
Hawking föreslog också, baserat på analyser av gammastrålning, att primordiala små svarta hål bildades kort efter Big Bang. Tillsammans med Bardeen och Carter lade han fram de fyra lagarna för mekaniken hos svarta hål, som en analogi med termodynamiken. 1974 räknade han ut att svarta hål borde 'dunsta av' subatomära partiklar till dess att deras massa tar slut. Denna strålning kallas idag Hawkingstrålning.
I samarbete med Jim Hartle, utvecklade Hawking en modell i vilken universum inte hade några rumtidsliga gränser. Därmed ersatte han den ursprungliga singulariteten hos de klassiska modellerna av Big Bang med en region liknandes nordpolen på så sätt att det inte finns någon gräns vid nordpolen eftersom ingen kan färdas norr om den. Ursprungligen förutsåg Hawking med ingen-gräns-förslaget att universum var slutet, men efter diskussioner med Neil Turok insåg han att förslaget även var förenligt med ett universum som inte var stängt.
Datorer
Hawking får en ny dator varje 18–24 månad som doneras av Intel. En sådan dator donerades den 15 april 2005 och bygger på Intels Centrino kretsuppsättning. Datorn består av två delar ett bakre chassi som inhyser 3 stycken 160 wattimmars batterier och diverse kringutrustning. Det främre chassiet innehåller en tablet-pc och samt högtalare som spelar upp hans datorframställda röst. De två chassierna är anslutna till varandra med en specialgjord kabel som gör att ström och elektroniska signaler kan skickas fram och tillbaka. Hawkings dator kan användas i 16 timmar i sträck utan att han behöver ladda om batterierna.
Datorn använder ett datakort som trådlöst kopplar upp sig mot mobiltelefoninätverket. Detta gör att Hawking kan kolla om han har fått mail eller surfa på internet även om han inte är i närheten av sitt Wi-Fi-nätverk. Hawking kan också använda datakortet för att ringa eller ta emot telefonsamtal via en mobiltelefon som har en extern mikrofon framför hans dators högtalare.
Hawking i media
Hawking har medverkat i en rad TV-program. Han spelade exempelvis sig själv i komediserien Red Dwarf, spelade ett hologram av sig själv Star Trek-serien The Next Generation, medverkade i Late Night med Conan O'Brien och medverkade i Discovery Channel.
Hawking har även "spelat" sig själv i fyra avsnitt av The Simpsons och i ett avsnitt av Futurama. När han porträtterades i TV-serien Family Guy var rösten gjord elektroniskt. Hans namn nämns i låten "White & Nerdy" av "Weird Al" Yankovic. Hans riktiga synthesiser-röst användes i delar av Pink Floyds låt Keep Talking från deras album The Division Bell från 1994. Hans röst användes också i Turbonegros låt Intro: The Party Zone från deras album Party Animals från 2005, Wolfsheims låt Kein Zurück och han härmades i en duett med Richard Cheese i en cover av The Girl is Mine. Han finns med som rollfigur, spelad av Robert Joy, i filmen Superhero Movie.
Böcker på svenska
- 1989 - Kosmos : en kort historik ISBN 91-518-2258-X, nya utgåvor 1992 ISBN 91-518-2509-0, 1993 ISBN 91-7159-008-0, 1997 ISBN 91-518-3033-7, 2001 ISBN 91-7263-133-3
- 1994 - Svarta hål och universums framtid : essäer 1972-1992 ISBN 91-518-2646-1, nya upplagor 1995 ISBN 91-518-2809-X, 2003 ISBN 91-7297-592-X
- 1998 - Stephen Hawkings universum : på upptäcktsfärd i kosmos : Big bang, svarta hål, vita dvärgstjärnor, livet, universum och allt annat, förklarat på ett språk som vi alla kan förstå ISBN 91-0-056761-2
- 2002 - Universum i ett nötskal ISBN 91-518-4065-0
- 2006 - Kosmos - en kortkort historik ISBN 91-518-4657-8 och ISBN 978-91-518-4657-6
Priser
- 1975 Eddington-medaljen
- 1976 Hughesmedaljen från Royal Society
- 1979 Albert Einsteins medalj
- 1982 Brittiska Imperieorden (Commander)
- 1985 Royal Astronomical Societys guldmedalj
- 1986 Medlem av Pontifical Academy of Sciences
- 1988 Wolfpriset i fysik
- 1989 Prince of Asturias Awards i Concord
- 1989 Companion of Honour
- 1999 Julius Edgar Lilienfelds pris från American Physical Society [1]
- 2003 Michelson-Morley-priset från Case Western Reserve University
- 2006 Copleymedaljen [2]
Referenser
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter