Johan Vilhelm Hagströmer

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Johan Vilhelm Hagströmer, född 4 december 1845 i Stockholm, död 1910, var en svensk jurist, professor, universitetslärare och ledamot av lagberedningen.

Innehåll

Biografi

Johan Vilhelm Hagströmer var son till kaptenen Johan Jakob Hagströmer och Ulrika Lovisa Kyntzell, samt sonsons son till läkaren Anders Johan Hagströmer. Han blev student vid Uppsala universitet 1865, juris kandidat 1870 samt docent i svensk allmän lagfarenhet och romersk rätt vid Uppsala universitet 1872. Efter att ha inom dess juridiska fakultet bestritt åtskilliga lärarförordnanden utnämndes han därstädes 1877 till extra ordinarie och 1888 till ordinarie professor i straffrätt. 1877 blev han juris hedersdoktor och 1893 filosofie hedersdoktor. 1886-87 var han ledamot av Nya lagberedningen.

1901 påbörjade han det omfattande, för positiv svensk straffrätt grundläggande verket Svensk straffrätt, som bygger på hans föreläsningar i ämnet. Första bandet omfattande straffrättens allmänna del. Han ansluter sig här till den så kallade historiska skolan, och hävdade att straffrätten endast hade två källor: lagstiftningen och det allmänna rättsmedvetandet.[1]

Dessutom bidrog Hagströmer med en mängd rättsvetenskapliga artiklar i första upplagan av Nordisk familjebok.

Gift 1874 med Ida Carolina Lovisa Eschelsson.

Bibliografi

  • Om aktiebolag enligt svensk rätt (1872)
  • Om frihetsstraffen (i Upps. univ:s årsskrift 1875)
  • Granskning af förslaget till strafflag för storfurstendömet Finland (1879)
  • Om rätten till nödvärn (i nordiska juristmötets förh.)
  • Granskning af und. förslag till strafflag för storfurstendömet Finland, förordning om verkställighet af straff samt förordning om strafflagens införande (1884)
  • Om förhållandet emellan lagstiftning och vetenskap på den svenska straffrättens område (i "Tidsskr. f. retsvidenskab", 1889)
  • Om mordbrandsbrotten enl. svensk rätt (ibid., 1897)
  • Några anmärkningar om fortsatt brott (ibid., 1900)
  • Svensk straffrätt (1905-1908)

Referenser

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Noter

  1. Dag Victor, "Rättsmedvetande och straffvärde", s.8, Det 29:e nordiska juristmötet Stockholm den 19-21 augusti 1981

Övriga källor

  • Libris
  • Svenskt biografiskt handlexikon, I:442
Personliga verktyg