Anders Johan Hagströmer

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Anders Johan Hagströmer (före adlandet Hagström), född 8 september 1753 på Länna bruk i Södermanland, död 8 mars 1830 i Stockholm, läkare, professor, brorson till Johan Otto Hagström.

Hagström blev 1764 student i Uppsala, men måste 1769, på grund av faderns iråkade medellöshet, avbryta sina akademiska studier och inskrevs som lärling hos regementsfältskären Lilljenwald. År 1772 placerades han som kompanifältskär vid Närkes och Värmlands regemente samt fick 1773 en dylik anställning vid Kungliga Livgardet. År 1775 blev han underkirurg vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Redan året förut hade Hagström vunnit Vetenskapsakademiens andra pris för besvarandet av dess fråga om rötfebrars förekommande och botande (Hvilka äro de bästa förvarings- och botemedel för maligna sjukdomar, fläckfebrar och rötfebrar?, 1774). Vid samma tid började Hagström att studera botanik och biträdde professor Bergius vid förarbetena till dennes Materia medica (1778). År 1776 undergick han kirurgie magisterexamen och blev sedan själv examinator vid de kirurgiska examina.

Ehuru han förvärvade anseende som praktisk läkare, vinnlade han sig oförtröttat om vetenskapliga forskningar; ett bevis därpå var Veckoskrift för läkare och naturforskare, som han jämte Kraak 1781 började utge. År 1781 kreerades Hagström av Åbo universitet till medicine doktor, blev samma år läkare vid Danvikens Hospital, 1782 därjämte prosektor vid läroverket i Stockholm, 1785 e.o. och 1793 ordinarie anatomie och kirurgie professor därstädes, 1788 ledamot av Vetenskapsakademien, 1795 överdirektör över kirurgin i riket, 1796 medlem av Collegium medicum, 1808 generaldirektör över lasaretten samt 1816 medicinalråd och inspektor vid Karolinska institutet.

Vid finska krigets utbrott 1788 erhöll Hagström befallning att undervisa den läkarkår, som armén behövde, och inom kort utgick över sjuttio unga fältskärer från hans skola. Vid 1808 års krig anförtroddes honom samma uppdrag. Hagström var en av Svenska läkaresällskapets stiftare (1808) och skänkte till detsamma 2 000 riksdaler. År 1812 upphöjdes han i adligt stånd. År 1823 tog Hagströmer avsked från sin professur.

Hagströmer var en mycket anlitad läkare. Mot fattiga var han hjälpsam både med råd och dåd. För obemedlade unga män av hans yrke stod hans bord och hans kassa öppna. Hans föreläsningssätt var klart och bestämt, aldrig höglärt. Resultaten av sin praktiska verksamhet nedlade han i en mängd uppsatser, vilka återfinns i Vetenskapsakademiens handlingar, Svenska läkarsällskapets handlingar och årsberättelser o.s.v. Därjämte verkade han på åtskilliga sätt, såsom genom memorial hos ständerna, genom tidningsartiklar o.s.v., för åstadkommande av en förbättrad hälsovård, inrättandet av Karolinska institutet och av Garnisonssjukhuset, länslasarettens förbättring, veneriska smittans hämmande m.m. År 1821 lät läkarkåren utföra hans byst i marmor och uppställa den i Karolinska institutet.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg