Sonetter
Från Rilpedia
- Själva diktformen sonetter hittas på sonett
Sonnet 18
Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:
Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimmed,
And every fair from fair sometime declines,
By chance, or nature's changing course untrimmed:
But thy eternal summer shall not fade,
Nor lose possession of that fair thou ow'st,
Nor shall death brag thou wand'rest in his shade,
When in eternal lines to time thou grow'st,
So long as men can breathe or eyes can see,
So long lives this, and this gives life to thee.
Sonetter eller Shakespeares sonetter är en sonettsamling författad av William Shakespeare på 1590-talet. Den publicerades första gången 1609. En modern svensk samling med titeln ”Sonetter” publicerades av Lars Gustafsson 1977.
Shakespeares sonetter har kärleken som huvudtema. De första 126 är tillägnade en ung man, ”Fair Lord”, medan de följande är riktade till en okänd mörk kvinna, ”Dark Lady”.
Sonetterna har av den svenske tolkaren och översättaren Sven Christer Swahn benämnts som Shakespeares ”trettioårskris”.[1] Hösten 2004 utkom hans tolkningar i nyutgåva, med teckningar av Ulf Lundell.
Referenser
- ↑ William Shakespeare, Sonetter, Stockholm 1981, s 11
