Socorroön
Från Rilpedia
Socorroön (spanska Isla Socorro) är huvudön i ögruppen Revillagigedoöarna i östra Stilla havet som tillhör Mexiko.
Geografi
Socorroön ligger cirka 400 kilometer nordväst om delstaten Colima. Dess geografiska koordinater är 18°42′ N 110°57′ V
Ön är av vulkaniskt ursprung och har en areal om ca 132,1 km2 med en längd å ca 17 km och ca 16 km bred. Utanför den norra och nordvästra kusten ligger även några småöar.
Den högsta höjden är vulkanen Cerro Evermann på ca 1 130 m.ö.h.
Socorroön har ingen bofast befolkning förutom ca 250 militärpersonal på en förläggning vid Cabo Regla på öns sodra udde. Hela ögruppen ingår i Manzanillos kommun i delstaten Colima men förvaltas direkt av staten då den numera är ett naturreservat.
Historia
Socorroön upptäcktes den 21 december 1533 av spanske kapten Hernando de Grijalva på fartyget "San Loranzo" och namngavs först "Isla Santo Tomás".
1541 utför den spanske Domingo del Castillo den första kartläggningen och 1608 besöks ön i jakten på guldfyndigheter av Martín Yañez de Armida som då ger den sitt nuvarande namn.
Därefter besöks ön av en rad upptäcktsresande bl.a Alexander von Humboldt 1811 och den amerikanske ornitologen Andrew Jackson Grayson 1865.
Den 25 juli 1861 under presidenten Benito Juárez införlivas hela ögruppen i delstaten Colima och 1957 upprättar den mexikanska flottan en bas på ön. Öns vulkan har haft en rad utbrott i modern tid och senaste utbrott skedde 1994.
Ögruppen är ett naturreservat "Archipiélago de Revillagigedo" sedan 1994.
