Socialklass
Från Rilpedia
Socialklass är ett numer föga använt begrepp och syftar på en indelning av människor traditionellt på grundval av arbetsuppgifter, utbildning, inkomst, social samhörighet, och ofta även (social) härkomst. Den marxistiska klassindelningen har dock fundamentalt andra kriterier; marxister skiljer mellan kapitalister (eller borgerligheten, den ägande klassen) och proletärer (den arbetstagande klassen) på strikt ekonomiska grunder, som enligt dem är källan till olikheterna. Gemensamt för de olika grenarna av socialism är strävan till utplåning av socialklasserna.
Socialklasserna härrör från tiden för borgarklassens framväxt under 1700-talet, och har sitt ursprung i ståndssamhället under medeltiden eller tidigare. Från och med ståndsamhällets upplösning vid Representationsreformen 1866, kan man tala om socialklasser i Sverige; dessförinnan talar man ofta om ständer i stället även om socialklasserna redan formerats vid omorganisationen.
Vanligen delas socialklasserna in i överklass, medelklass, och arbetarklass (och i synnerhet förr även bönder). Förr ansågs detta höra samman med politikt ställningstagande; konservatism, liberalism, respektive socialism (och bondepartister), men detta har alltid varit en sanning med modifikation. Ett annat vedertaget indelningssätt är "de bildade", mellanklass och kroppsarbetare. Även om terminologin och indelningssätten är någorlunda universella, har definitionerna av dessa skilt sig åt. På 1950-talet var det inte ovanligt att inbegripa börd i socialklassen (se uppslagsord i SAOB).
 |
Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Före Socialdemokraterna hamnade i regeringsställning, och i än högre grad före industrialiseringen, var Sverige ett klassamhälle. Under senare halvan av 1900-talet har det visat sig allt svårare att definiera socialklass, och det menas ofta att begreppet inte längre är relevant då klassamhället är upplöst[källa behövs]; sett ur ett ekonomiskt perspektiv är de flesta medelklass. I realiteten saknar vissa högre ämbetsmän akademisk utbildning och kommer sällan från överklass då de ska företräda arbetarklassen. När sociologer använder begreppet för undersökningar kan det därför vara svårt att komma överens om vilka kriterier som ska gälla för indelningen. I Stefan Svallfors Klassamhällets kollektiva medvetande utgår han enbart från arbetsuppgifter när han gör den studie som boken behandlar. I denna bok fastslår han att socialklass är kulturellt betingat och kännetecknas av olika attityder och åsikter som berör moral, samlevnad, ekonomi och samhälle. Arbetarklassen tenderar att vara mer moralkonservativ och mer vänsterpolitisk i ekonomiska frågor, enligt Svallfors.
