Från Rilpedia

Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF), historiskt svenskt politiskt ungdomsförbund. Förbundet var Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis ungdomsförbund fram till 1917 och var efter namnförändring sedan under lång tid i stället ungdomsförbund för Sveriges kommunistiska parti (nuvarande Vänsterpartiet).

Organisationen skall inte förväxlas med det nuvarande ungdomsförbundet för de svenska socialdemokraterna, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund eller med Socialdemokratisk Ungdom, Finlands Socialdemokratiska Partis ungdomsförbund.

Innehåll 1 Historia 2 Falanger 3 Kongresser 4 Ordförande 5 Efter partisplittringen

Historia

SDUF bildades 1903 som en kritik mot det dåvarande ungdomsförbundet, Socialistiska Ungdomsförbundet, som man ansåg var för anarkistiskt. Socialistiska Ungdomsförbundet bryter med partiet 1908 och SDUF var därefter partiets enda ungdomsorganisation.

"Ungdemokraterna" kallade sig det nya förbundets medlemmar. Förbundstidningen var "Fram".

Förbundet var lojalt med moderpartiet Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och leddes av namn som Fabian Månsson, Karl Gustav Ossiannilsson, Gustav Möller och Per Albin Hansson.

Per Albin Hansson blev vid 17 års ålder ordförande för ungdomsförbundet och redaktör på Fram, som blev en månatligt tidning efter kongressen 1907.

År 1908 grundade stockholmsdistriktet veckotidningen Stormklockan. Med vänsterns maktövertagande 1909 kom den att bli förbundstidning.

Vid kongressen 1909 ändrade förbundet politik då en ny majoritet bildades med Zeth Höglund i spetsen. Man var kritisk mot socialdemokratiska partiet på flera punkter:

• Man ansåg att partiet inte var antimilitaristiskt.
• Man tvivlade på parlamentarismen då man ansåg det bara skulle leda till en borgerlig demokrati.
• Man kritiserade samarbetet med Liberala samlingspartiet.

Konflikten med partiet kom att bli större med att första världskriget bröt ut. Höglund och många andra vänsteroppositonella i andra länder ansåg att socialdemokraterna inte helhjärtat hade försökt stoppa eller kritisera kriget. Internationella förbindelser med andra vänsteroppositionella ute i Europa togs tidigt. Internationalismen var stark i förbundet.

1916 kallade förbundet till en extrakongress där man tog beslut om att utomparlamentariska medel fick användas och man förtydligade också sitt fredsaktivism-tänkande. Man ansåg att arbetare inte ska dö i borgerlighetens krig, som man kallade det.

Vid det socialdemokratiska partiets kongress 1917 kastade i praktiken socialdemokratiska partiet ut medlemmarna i ungdomsförbundet, då partiet krävde lojalitet. Omröstningen slutade med 136 röster för och 42 emot. Denna splittring blev den direkta orsaken till bildandet av Sveriges kommunistiska parti, det som sedermera blev Vänsterpartiet.

Falanger

Falangstriden var mellan å ena sidan de partitrogna med Per Albin Hansson i spetsen mot å andra sidan Zeth Höglund i spetsen som var mer revolutionär. De två kom att föra en livslång politisk kamp mot varandra, även sedan Höglund i slutet av 1920-talet hade återvänt till socialdemokraterna.

Kongresser

• 1903
• 1907
• 1909
• 1912
• 1916

Ordförande

• 1903-1907 Fabian Månsson
• 1907-1909 Per Albin Hansson
• 1909-1917 Zeth Höglund

Efter partisplittringen

Den partitrogna falangen lämnade förbundet och bildade 1917 SSU, Socialdemokraternas nuvarande ungdomsförbund.

Förbundet bildade i stället Sveriges socialdemokratiska vänsterparti som idag är Vänsterpartiet. 1921 bytte förbundet namn till Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund, som en svensk sektion av kommunistiska ungdomsinternationalen. – För organisationens vidare historia, se historieavsnittet i artikeln om Ung Vänster.