Liberal demokrati
Från Rilpedia
Liberal demokrati är en sorts statsskick. Det är en representativ demokrati i vilken förmågan för de valda att utöva sin politiska makt står under rättsväsendet, och som vanligtvis är modererad av en konstitution som betonar individens fri- och rättigheter, och som sätter press på ledarna och omfattningen i vilken majoritetens vilja kan utövas mot minoriteters rättigheter (se Civila rättigheter).
Fri- och rättigheterna som försvaras av konstitutioner är varierade, men de innehåller oftast de flesta av de följande: rätt till rättssäkerhet, privatliv, egendom och likhet inför lagen, och yttrandefrihet inom möten och religion. I liberala demokratier kan dessa rättigheter vara konstitutionellt garanterade, eller är ibland skapad av Statutory law eller Case law, vilka kan ge civila institutioner makten att administrera över dessa rättigheter.
Liberala demokratier tenderar också att karakteriseras av tolerans och pluralism; stora skillnader i sociala och politiska synsätt, även de som ses som extrema, tillåts samexistera med och tävla för politisk makt med en liberalt demokratisk grund. Liberala demokratier håller val, där grupper med olika politiska synvinklar har chansen att uppnå politisk makt. I praktiken, vinns nästan alltid dessa val av grupper som stödjer liberal demokrati; på det sättet förevigar systemet sig självt.
Termen "liberal" i "liberal demokrati" antyder inte att statsskicket i en sådan demokrati behöver följa den politiska ideologin liberalism. Det är endast en anspelning på det faktum att liberala demokratier omfattar ett grundlagsskydd av medborgerliga rättigheter från politiskt styre,[1] vilket först föreslogs under upplysningstiden av filosofer som förespråkade frihet. För närvarande finns det åtskilliga politiska ideologier som stödjer liberal demokrati.
En liberal demokrati kan formas som en konstitutionell republik eller en konstitutionell monarki.
Innehåll |
Borgerlig demokrati
Borgerlig demokrati är en marxistisk term för en typ av politiskt system ("överbyggnad") i det kapitalistiska samhället. Termen är numera begränsad till den marxistiska diskursen men motsvaras i övriga sammanhang av liberal eller västerländsk demokrati.[källa behövs]
Den borgerliga demokratin är en, enligt Lenin, begränsad form av demokrati som till sitt klassinnehåll är en form där borgarklassen styr över de andra klasserna.
Den borgerliga demokratin ses som otillräcklig i jämförelse med den "socialistiska", därför att den sägs begränsa demokratin till den rent politiska sfären och inte utsträcka den även till ekonomin. Jämfört med det tidigare feodalsamhället betraktar marxismen dock borgerlig demokrati som ett historiskt framsteg.
Den marxist-leninistiska synen på den borgerliga demokratin fick praktisk betydelse i förbindelse med upplösningen av den konstituerande församlingen i Ryssland efter Oktoberrevolutionen. Bolsjevikerna avskaffade den borgerliga demokratin med argumentet att den var mindre demokratisk än den socialistiska demokratin som utövades av sovjeterna.
| ” | I den borgerliga demokratin är likheten så beskaffad, att det är förbjudet för både fattiga och rika att sova under Paris broar. | ” |
Referenser
Källor
Noter
- ↑ Blackwell Dictionary of Modern Social Thought, Blackwell Publishing 2003, page 148
Se även
