Från Rilpedia

Snäckfeber (även kallat schistosomiasis och bilharzios) är en parasitsjukdom som orsakas av en del arter i sugmasksläktet Schistosoma. Hos människan lever maskarna, beroende på arten, antingen i tarmkanalen eller i de blodkärl som försörjer urinvägarna. Symptomen för snäckfeber är feber och blodig diarré (om man drabbats av de tarmlevande maskarna) eller blodig urin (om man infekterats av de urinvägslevande maskarna). Njur- och leverskador följer ofta de redan nämnda symptomen.

Maskarnas levnadscykel inbegriper två värddjur: en människa och en vattensnäcka. Maskarnas ägg kläcks i vattnet till s k miracidier. Dessa infekterar en vattenlevande snäcka där de utvecklas och ger upphov till larver, cerkarium, som sprids i vattnet. Cerkarierna infekterar människor genom att tränga in i huden. I levern utvecklas den könsmogna masken varefter den borrar sig in i antingen tarmens eller urinvägarnas blodkärl där den förökar sig. Äggen sprids via avföring respektive urin. När avföring eller urin når färskt vatten kläcks äggen.

Schistosomiasis är mycket utbrett i Afrika och Östasien samt förekommer även i Mellanöstern och Latinamerika. Idag beräknas fler än 200 miljoner människor vara angripna, 80 % av dessa lever i Afrika. Världshälsoorganisationen (WHO) har lagt ner mycket arbete för att bekämpa sjukdomen. Man försöker bland annat utrota de sorters snäckor som parasiten behöver.