Från Rilpedia

Slaget vid Gårdstånga är ett slag som den kände runforskaren Otto von Friesen anser skall ha ägt rum cirka år 1000.

Ett våldsamt sjöslag utspelades i slaget vid Helgeåns mynning troligen år 1025 mellan Anund Jakobs flotta och den danska flottan under ledning av den nu från England återkomne Knut. Knut segrade i den våldsamma bataljen. Anund Jakob sände antagligen därefter återstoden av sin flotta att understödja kung Olav på Själland. Hans landstyrka i vilken de tre Forshedamännen antas ha befunnit sig, skickades däremot västerut över Linderödsåsen ner på skånska slätten. Emellertid hade, enligt legenden, den danske bonden Håkon från Stångby norr om Lund hunnit varna danskarna. Kung Knut, som med en överlägsen flotta överrumplat Olav på Själland, sände därför sin svåger Ulf Sprakalägg mot Anund Jakob. Det gällde ju för Knut att skydda Skåne, inte minst då ögonstenen staden Lund, från plundring samt att om möjligt förhindra svenskarnas återtåg. Härarna möttes, fortfarande enligt von Friesen, just vid Gårdstånga, en strategiskt sett viktig punkt nära Lund. Svenskarna led ett nytt nederlag, nu till lands.

Stupade

• Lifsten från Finnheden, nämnd på Forshedastenen

Det lyckades emellertid Anund Jakob att dra undan såväl sin armé som sin flotta och återvända hem. Olav seglade med sina skepp till Kalmar, steg i land där och begav sig tillbaka till Norge över Götaland. Olav dog senare, år 1030, i slaget vid Stiklastad och blev snart helgonet Olav den helige, dyrkad i hela Norden. Om Anund Jakob berättar en samtida, Adam av Bremen, att "ingen konung var mer älskad av svenska folket än Anund". Han dog omkring år 1050.