Slaget vid Aquae Sextiae
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Slaget vid Aquae Sextiae (idag Aix-en-Provence) var ett slag mellan Romerska republiken och de germanska teutonerna år 102 f.Kr. under Cimbrerkriget.[1]
Innehåll |
Prolog till slaget
Efter germanstammarnas stora seger mot romarna i slaget vid Arusio (Orange), där minst 80 000 romare lär ha stupat gick kimbrerna i riktning mot den iberiska halvön, medan teutonerna stannade i Gallien. Det gav möjlighet för Caius Marius, konsul i Rom, som hade tagit över ledningen av armén efter det katastrofala nederlaget vid Arusio, möjlighet att slå varje stam för sig. Marius ställde upp en armé som till stor del bestod av hans veterander från krigen mot Jugurta i Nordafrika och marscherade mot teutonerna.[2]
Slaget
Marius legioner, som med stödtrupper räknade cirka 50.000 man, marscherade för att möta cimbrernas allierade, teutonerna. Teutonerna hade cirka 70.000 man, och dessutom 35.000 allierade ambroner, men Marius ställning låg på en befäst kulle, vilket gjorde att ambronernas dumdristiga anfall förvandlades till ett blodbad och i stort sett alla ambroner dödades. Marius placerade därefter en mindre styrka på 3.000 man i en gömd ställning vid flanken, vilket gjorde att romarna kunde falla teutonerna i ryggen när de anföll.
Teutonerna kämpade med stor tapperhet men när 20.000 man hade fallit tillfångatogs resten av stammen däribland dess kung Teutobodus. Slagfältet blev så genomdränkt av blod att det bar exempellöst rik skörd året därpå, och invånarna i det närbelägna Marseille inhägnade sina vingårdar med teutonernas vitnade ben berättar Plinius [3]
Epilog
I stort sett hela teutoner- och ambronerstammen utplånades vid slaget, minst 100.000 germaner stupade eller tillfångatogs. De germanska kvinnorna ströp sig själva hellre än att tillfångatas. Däremot så var romarnas förluster låga, förmodligen mindre än 1.000 man. Segern gjorde att Marius med ryggen fri kunde slå cimbrerna vid Vercellae året därpå.
