Från Rilpedia

Slaget om Okinawa
Del av andra världskriget
En marinkårssoldat ur andra bataljonen på Wana Ridge skjuter med sin Thompson mot en japansk krypskytt den 18 maj 1945.
Datum 1 april – 23 juni 1945 Plats Okinawa, Japan Utfall Amerikansk seger
Stridande
Mall:Landsdata USA (1912-1959) USA	Mall:Landsdata Japan Japan
Befälhavare
Mall:Landsdata USA (1912-1959) Simon B. Buckner † Mall:Landsdata USA (1912-1959) Roy Geiger Mall:Landsdata USA (1912-1959) Joseph Stilwell Mall:Landsdata USA (1912-1959) Chester W. Nimitz Mall:Landsdata USA (1912-1959) Raymond A. Spruance	Mall:Landsdata Japan Mitsuru Ushijima † Mall:Landsdata Japan Isamu Chō † Mall:Landsdata Japan Hiromichi Yahara # Seiichi Itō † Minoru Ota † Keizō Komura
Styrka
548 000 man 1 300 fartyg	100 000 reguljära trupper och beväpnade milismän
Förluster
12 513 döda och försvunna 38 916 sårade 33 096 ej stridande förluster 79 fartyg 763 flygplan	94 136 till 131 303 döda 7 400 till 10 755 tillfångatagna 16 fartyg 3 130 flygplan
Uppskattningsvis 42 000–150 000 civila döda

Slaget om Okinawa var ett stort slag under andra världskriget som utkämpades mellan amerikanska och japanska styrkor på och runt ön Okinawa mellan april och juni 1945. Ön som tillhör den japanska ögruppen Ryukyuöarna (och därmed tillhörde det "egentliga" Japan) var det sista stora hindret för de amerikanska styrkorna innan en invasion av de fyra japanska huvudöarna kunde inledas. Varken amerikaner eller japaner räknade med att detta skulle bli det sista stora slaget under Stillahavskriget vilket det slutligen blev. Befälhavaren över de amerikanska styrkorna hette Simon Bolivar Buckner, Jr. Hans japanska motsvarighet hette Mitsuru Ushijima.

Japanerna var våren 1945 i praktiken besegrade, USA hade herraväldet såväl i luften som på havet men det fanns fortfarande inga tecken på att Japan tänkte kapitulera. Slaget om Okinawa anses vara det största kombinerade land-sjö-luft-slaget i krigshistorien. USA vann så småningom slaget men det blev en även för amerikanarna dyrköpt seger. Man hade invaderat ön med ca 150 000 soldater med början 1 april (en styrka som fördubblades efter hand). Av dessa stupade 13 000, och 36 000 sårades. Ytterligare tusentals avled av skador och sjukdomar senare. På den japanska sidan stupade åtminstone 100 000 soldater. I slagets inledning försökte japanerna genom operation Ten-Go med det enorma slagskeppet Yamato hejda den amerikanska landstigningen, vilket dock misslyckades. Amerikanska flottan sänkte Yamato 7 april.

Jämfört med många av de andra öarna som var krigsskådeplatser i Stillahavskriget hade Okinawa en stor civilbefolkning. Hur många civila som dog vet man inte exakt men det var sannolikt över 100 000. Den japanska propagandan hade skrämt upp så många att tusentals hellre begick självmord än att bli fångade av amerikanerna. Slaget om Okinawa var dock första gången som japanska soldater kapitulerade i större omfattning.

De mycket stora amerikanska förlusterna var en bidragande orsak till att USA valde att bomba Japan ur kriget med atombomberna över Hiroshima och Nagasaki istället för en invasion som säkert skulle ha blivit oerhört blodig även för amerikanarnas del.

Litteratur

• Feifer, George: Tennozan: The Battle of Okinawa and the Atomic Bomb (1992) (eng) ISBN 0-395-70066-3
• Frank, Benis M.: Okinawa - slutsteg mot segern (1973)
• Nichols, Charles S.: Okinawa - victory in the Pacific (1955) (eng)
• Rottman, Gordon L.: Okinawa 1945 (Campaign) (2002) (eng) ISBN 1-85532-607-8
• Warner, Gordon: The Okinawa war (1965) (eng)

Se även

• Andra världskriget
• Stillahavskriget