Från Rilpedia

Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Skolkarhem. (Diskutera)

Skolkarehemmet, Stockholms folkskolors skolkarehem, var en anstalt som inrättades hösten 1897 i ett äldre tvåvåningshus, Stora Blecktornet, på Södermalm i Stockholm, där vissa "vanartiga" skolpojkar placerades. Anstalten stängdes 1906/07.

På Skolkarehemmet, som hade 20 platser, inhystes och undervisades sådana gossar på allmän bekostnad, vilka man ansåg behöva skilja från föräldrar eller målsmän på grund av dessas tredska att sända barnen i skolan, eller vilka, utan att ha begått sådana brottsliga handlingar, att de behövde intas i uppfostringsanstalt, visade i så hög grad dåligt uppförande, att de någon tid ansågs behöva skiljas från skolan.

Utöver folkskoleundervisningen var pojkarna satsade man på disciplinering i form av arbete med vedhuggning, diskning, skurning, klädtvätt etc. I det av Erik Wilhelm Dahlgren med anledning av Stockholmsutställningen 1897 utgivna arbetet Stockholm. Sveriges hufvudstad sägs om Skolkarehemmet ”Sträng internering och träget arbete äro ej blott korrektiven mot den vanart för vilken gossen intagits utan äfven de medel hvarigenom man söker hindra att anstalten får något lockande och sålunda motverkar sitt eget ändamål”.

Källor

• Nordisk familjebok, 1800-tals upplagan, band 20, artikeln Skolkarehem
• Nordisk familjebok, 1800-tals upplagan, band 20, artikeln Stockholm
• Eva Lis Bjurman: Barnen på gatan (1995), sid. 121-127, 199f, ISBN 91-550-3400-4