Betyg
Från Rilpedia
- Se betyg (Lpo 94) för nutida svenska skolbetyg.
Ett betyg är ett omdöme, graderat enligt en viss skala. Betyget innebär att varan eller tjänsten har en enligt denna skala viss kvalitet.
Innehåll |
Skolbetyg
Finland
- För finska studentbetyg (vitsord), se Studentexamen, Finland
I Finland används i grundskolan och gymnasiet en sjugradig skala 4-10, där 4 är underkänt. Vid yrkesskolor, högskolor och universitet används nästan uteslutande den sexgradiga skalan 0-5, där 0 är underkänt.
Sverige
Den svenska betygsdiskussionen
Skolbetygen har varit föremål för omfattande offentlig debatt i Sverige sedan åtminstone 1960-talet.
Betygsförespråkarna menar bland annat att betyg finns för att mäta kunskaperna och om eleverna inte erhåller detta kvitto på uppnådda kunskaper minskar motivationen att studera. Skolbetygen har å andra sidan kritiserats, särskilt från politiskt vänsterhåll. Det har hävdats att elever ska studera för kunskapens skull och inte för att sorteras in i ett samhällsmaskineri, samt att det är osunt att små barn skall behöva konkurrera med varandra.
Kritiken har lett till att man i svenska skolor inte får betyg förrän i skolår åtta. I ett internationellt perspektiv är det mycket sent.
Betyg fungerar dels som en återkoppling för den enskilde eleven och dels som ett urvalsinstrument för attraktiva utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Om betyg försvinner blir det nödvändigt att hitta andra metoder för att välja vilka som skall få åtråvärda utbildningsplatser. Tänkbara alternativ inkluderar examensprov, intagningsprov, intelligenstest, personlighetstest och intervjuer. Svårigheten att hitta alternativ som de flesta kan acceptera är sannolikt ett viktigt skäl till att betygen fortsätter att spela en viktig roll i det svenska utbildningssystemet.
Betygsättning på akademisk nivå
Högskolor och universitet bestämmer själva vilket betygssystem som skall användas. Vanligast är den tregradiga skalan: väl godkänt, godkänt och underkänt. Men andra skalor förekommer också. Vid juridisk fakultet och i ingenjörsutbildningar används ofta till exempel tre- eller fyra-gradiga skalor.
Flera lärosäten har gått över, eller har planer på att gå över till den sjugradiga ECTS-betygsskalan.
Det blir allt vanligare att endast godkänt eller inte godkänt används som kursbetyg. Ett argument som ibland används för detta är att pedagogiken påverkas negativt genom användning av värderande betyg. Ett annat argument som används är att det är svårt att urskilja den enskilda studentens prestationer i grupparbeten eller under praktikperioder.
Vid avslutade studier vid universitet och högskolor utfärdas (på begäran) examensbevis.
Vanliga betygsskalor (lägst betyg först):
| Beteckning | Godkänd? | Utläses |
| Används för de flesta utbildningar: | ||
| IG | Nej | Icke Godkänd |
| G | Ja | Godkänd |
| VG | Ja | Väl godkänd |
| MVG | Ja | Mycket Väl godkänd |
| Används främst för teknisk-naturvetenskapliga utbildningar: | ||
| U | Nej | Underkänd |
| 3 | Ja | 3, Tre eller Godkänd |
| 4 | Ja | 4, Fyra eller Icke utan beröm godkänd |
| 5 | Ja | 5, Fem eller Med beröm godkänd |
| Används för utbytesstudenter, samt på vissa skolor även för alla inhemska studenter: | ||
| F | Nej | Otillräcklig(t), Helt otillräcklig(t) eller Insufficient |
| FX | Nej | Otillräcklig(t) eller Insufficient |
| E | Ja | Tillräcklig(t) eller Sufficient |
| D | Ja | Tillfredsställande eller Satisfactory |
| C | Ja | Bra eller Good |
| B | Ja | Mycket bra eller Very Good |
| A | Ja | Utmärkt, Framstående eller Excellent |
Icke graderade skalor:
| Beteckning | Godkänd? | Utläses |
| Icke graderad variant av U-VG och U-5: | ||
| U | Nej | Underkänd |
| G | Ja | Godkänd |
| Variant: | ||
| U | Nej | Underkänd |
| G# | Ja | Godkänd |
| Icke graderad variant av F-A: | ||
| F | Nej | Underkänd eller Fail |
| P | Ja | Godkänd eller Pass |
| Inget betyg: | ||
| D | Formellt ja | Deltagit |
Observera att G och D betyder olika saker i olika betygsskalor. Skalan U/G# används som alternativ till skalan U/G för att undvika förväxling med skalan U/G/VG. Samma betyg kan ibland utläsas på olika sätt på olika skolor.
Akademiska betyg
I den examensordning som gällde fram till 1968 års högskolereform gällde att akademiska studiers omfattning mättes i akademiska betyg. Ett akademiskt betyg motsvarade en hel terminskurs, det vill säga det vi idag kallar 20 akademiska poäng, eller 30 högskolepoäng från juli 2007.
Andra typer av omdömen
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Betyg efter anställning
Efter att man varit anställd på ett företag kan man få ett omdöme, detta kallas ibland betyg.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Källor
- Malmström, Björn. "Skolans betygssystem görs om". Svenska Dagbladet, 26 september 2006
- Från A till MVG - Utbildningsradion
