Från Rilpedia

Sigrid Backman, född 1886, död 1938, finlandssvensk författare som härstammande från östra Nyland. Hennes far var konduktör. Efter flickskolan var hon hemmadotter och författare. “Oavhängig kvinna och människa” betecknade hon sig själv som.

Med sitt icke-modernistiska berättande hamnade Sigrid under sin livstid i hög grad i skymundan för Edith Södergran och nonchalerades av en snillrik och självmedveten litterär generation som tog avstånd från traditionella former och populärt berättande. Ändå var Sigrid Backman i högre grad än många av sina kolleger under första halvan av 1900-talet en formellt medveten idéförfattare. Men hennes idylliserande anslag och hennes moraliska övertygelse var ett helt annat än det då förhärskande, och hon vände sig till en annan läsekrets.

Idag framstår Sigrid Backman som en författare som inte fogade sig efter sin tids gängse uppfattningar. Hon beskrev arbetare och bönder, som kollektiv och individer. Hon drog på sig starkt missnöje från etablissemanget för att hon tog ställning mot de segrande vitas övergrepp 1918 - och hon verkar inte ha fått något vidare stöd för detta ställningstagande från den besegrade sidan. Hon tog ställning för natur och småskalighet mot maskinkulturens alienerande inflytande. Hon förespråkade stillhet, förnöjsamhet och pacifism i en tid av civilisationsoptimism, individuell förhävelse och nationalistisk hets. Och hon skrev underhållande och personligt.

Sigrid Backman har publicerat bland annat romanerna

• Vindspel 1913
• Guds barn. En liten berättelse om styrman Broström och fröken Ejder 1916
• Ålandsjungfrun 1919
• Familjen Brinks öden 1922
• Bostadsbolaget Sjuan i Lergränden 1826
• De fåvitska trollen 1932
• Under Häxböles sol' 1935

Litteratur

• Ragnar Holmström: Att ge röst: omvärld och identitet i några nyländska folklivsberättelser, 2005
• Merete Mazzarella: Kapitlet "Oavhängig kvinna och människa" i "Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen", 1985