Könsdimorfism
Från Rilpedia
Könsdimorfism är en term från biologin. Denna term används för djurarter vilkas båda kön avviker starkt från varandra i fråga om storlek, färg, utseende, läten och/eller karaktär.[1]
Bland de djurarter (främst fåglar) där honan är störst eller färggrannast talar man ofta om omvänd könsdimorfism.
Innehåll |
Exempel
Skrattmåsen uppvisar liten grad av könsdiformism, medan påfågeln uppvisar en stor grad av könsdiformism. Hos mörtar är könsdimorfismen ofta obetydlig, medan den hos till exempel ciklider från Mbuna-gruppen i Malawisjön nästan alltid är mycket påtaglig.
Etymologi
Rent etymologiskt är uttrycket sammansatt av det svenska ordet kön samt det tyska dimorphismus, som har sitt ursprung i latiniserade former av grekiska δίμορφος. Detta är i sin tur sammansatt av δι- ('två-', 'dubbel-') samt μορφή ('form', 'gestalt').
Källor
- ↑ ”Svenska Akademiens ordbok – huvudordet KÖN (.sbst)”. Svenska Akademiens ordbok i databasform. Svenska Akademien. 1906. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/136/34753.html#K%C3%96NSDIMORFISM. Läst 27 februari 2009. ”biol. (utpräglad) olikhet betingad av olika kön hos de skilda individerna; särsk. zool. om starkt framträdande olikhet mellan hanne o. hona tillhörande samma djurart”
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Könsdimorfism