Servett
Från Rilpedia
Servett eller serviett är vanligen en fyrkantig vävnad av hellinne eller halvlinne, ofta i samma mönster som den duk med vilken det dukats. Sedan slutet av 1800-talet tillverkades servetter även av mjukt papper för engångsanvändning. Servettens ändamål är att rengöra händer och mun i samband med måltiden, samt skydda kläderna mot spill.
Servetter förekom redan hos romarna. Under medeltiden infördes seden att erbjuda matgäster att före måltiden torka av händerna på ett handkläde. Under själva måltiden fick nederdelen av bordsduken användas för ändamålet. En period infördes långsmala servettdukar som lades i knät på flera intillsittande matgäster. Kring 1500 blev gängse bruk att förse gästerna med individuella servetter, efter sed hos Erik XIV:s hov. Till en början lades den över vänster arm eller axel och ner mot knäet, men allteftersom bruket av kråsklädnad spred sig anbringades servetten knuten under hakan i stället. På 1800-talet fäste herrar servetten i västen och det var först på 1900-talet som dess plats blev att läggas i knäet.
Haklappar med knytband, servetter för barn, finns dokumenterade sen 1700-talet.
Servettring (liksom alternativen servettväska eller servettpåse) som möjliggjorde att samma servett användes flera gånger, kom i bruk hos medelklassen på 1800-talet. Aristokratin använde bara samma servett en gång medan arbetare och bönder inte använde servetter alls.
