Senkaku-öarna
Från Rilpedia
Senkaku-öarna (japanska 尖閣諸島; Senkaku-shotō, kinesiska Diaoyutai eller Diaoyu, taiwanesiska Tiao Yu Tai) är en ögrupp nära Ryukyuöarna i nordvästra Stilla havet som förvaltas av Japan. Även Kina och Taiwan gör anspråk på området.
Geografi
Senkaku-öarna ligger i Östkinesiska havet ca 425 sydväst om Okinawaöarna, ca 420 km öster om Kina och cirka 250 kilometer nordöst om Taiwans norra spets. Huvudöns geografiska koordinater är 25°44′ N 123°28′ Ö
Havet kring öarna är mycket rik på fisk och förmodas även ha stora olje- och naturgasfyndigheter.
De obebodda öarna är av vulkaniskt ursprung och har en areal om ca 6,3 km2. Den högsta höjden är på cirka 362 m.ö.h.och ligger på huvudön. Ögruppen består av 8 öar (japanska / kinesiska):
- Uotsuri-jima / Diaoyu Dao, huvudön, ca 3,82 km2
- Kita-kojima / Beixiao Dao, ca 0,31 km2
- Kuba-jima / Huangwei Yu, ca 0,91 km2, ca 31 km från huvudön
- Minami-kojima / Nanxiao Dao, ca 0,40 km2
- Taishō-jima / Chiwei Yu, ca 0,06 km2, ca 108 km från huvudön
samt klippöarna
- Oki-no-Kitaiwa / Da bei xiao dao
- Oki-no-Minamiiwa / Da nan xiao dao
- Tobise / Fei lai dao
Ögruppen utgör en del av Sakishimaöarna tillsammans med Miyakoöarna och Yaeyamaöarna.
Förvaltningsmässigt utgör ögruppen en del av Ishigaki-stad i Okinawa prefekturen
Historia
Det är osäkert när öarna upptäcktes, de första dokumenterade kontakterna skedde först kring 1372 under Mingdynastin.
Under det Första sino-japanska kriget erövrade Japan ön Taiwan och Senkakuöarna som formellt tillföll Japan 1895.
Efter andra världskriget ockuperades området sedan av USA som förvaltade öarna fram till 1972 då de återlämnades till Japan.
