Från Rilpedia

Schabrak (över tyska Schabracke, ytterst av turkiska çaprak) är ett sadeltäcke, att läggas över ridhästens sadel, eller precis bakom densamma.

Schabrak omnämns i utrustningen för det svenska kavalleriet från 1600-talet och framåt och var under stora nordiska kriget placerad precis bakom sadeln, under svanskappan. Schabraket är sedan fastknutet i sadeln med tre skinnremmar. Det ser fyrkantigt ut, men det är utskuret efter sadelns form så att ingen del ligger under sadeln och skaver. Under sadeln ligger sedan ett hästtäcke som är vikt på ett för ändamålet speciellt sätt, så att inte sadeln bryter.

Schabraket var ofta förfärdigat av kläde i olika färgkombinationer beroende av vilket regemente det producerades för, och som avigsida fyrskaftad grå linneväv. Ett ex var Östgöta kavalleriregemente som ett tag hade ett rött schabrak med gul kant runtom.

Det var oftast prydligt utstyrt och ingick redan från början i husarens utrustning. Sveriges först uppsatta husarregemente (sedermera Kronprinsens husarregemente) hade sålunda ett schabrak av blått kläde med gula kanter; för officerarna var det dessutom försett med en tigerhud, som sedermera ersattes av ett brokigt broderi, så kallad rya; nämnda husarregemente avlade emellertid, liksom Sveriges övriga husarregementen, schabraket på 1890-talet, då flera förändringar och förenklingar i husaruniformen infördes. I de flesta utländska arméer begagnade husarerna fortfarande i början av 1900-talet schabrak till paraduniform.

Numera används schabrak inom ridsporten som sadelunderlägg för att skydda hästen från skav och sår samt skydda sadeln mot hästens svett. Schabraket är fyrkantigt till formen till skillnad från vojlocken som har samma funktion men är formad efter sadeln.

Ett schabrak kan också vara det stora, ofta heraldiskt utsmyckade hästtäcke som hästar som deltar i tornerspel bär.

Källor

• Dräkt och uniform av författare E. Bellander. Norstedts förlag, Stockholm 1973.
• Stora nordiska kriget 1700 - 1721 Fanor och uniformer av Lars Eric Höglund - Åke Sallnäs. Acedia press i Karlstad 2000.
• Armémuseum.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).