Bastu
Från Rilpedia
En bastu (av badstuga) är ett rum som hålls mycket varmt när det används och som oftast är ganska litet. Det kan också vara en mindre fristående byggnad.
Internationellt används ordet sauna, vilket är det finska ordet för bastu.
Innehåll |
Bastubad
Att bada bastu innebär uppvärmning av kroppen på ett behagligt sätt. Man sitter och badar på någon av bastulavarnas olika nivåer beroende på vilken temperatur man önskar. Normalt innebär bastubad en acklimatisering till bastuns värme så att porer öppnas och transpiration påbörjas. Under badets gång kan man öka den upplevda temperaturen medelst badkastning, dvs kasta vatten på aggregatets stenar så vattenånga frigörs. Bastubadet följs ofta av snabb nedkylning i sjön eller i duschen. Snabb nedkylning förseglar värmen i kroppen och man kan därefter vistas i kyla längre. I den finska traditionen ingår också att man lögar sig själv genom att varsamt slå sig själv och varandra med färskt björkris i form av en ruska som legat i en hink med vatten. Effekten ger behag för kroppen och tillför doft till bastun.
Finsk bastu
Bastubad har en lång tradition i Finland. Även vepser, kareler, ester och turkar har varit flitiga bastubadare. Förr, innan sjukhusen blev vanliga (och även långt efter det) var det i bastun som livet började och slutade. Barnen föddes i bastun, och här tvättades även de döda. Bastun var den renaste platsen i hemmet.
I en finsk sauna för allmänt bruk ligger temperaturen i regel mellan 60 och 100 grader celsius men oftast om man badar privat brukar temperaturen ligga mellan 90 och 110 grader. När man kastar vatten på stenarna på värmekällan uppstår ånga. Man använder sig även av björkris, som helst ska vara samlad på våren/försommaren, och som binds ihop till en ruska. Detta kallas på finlandssvenska för en badkvast. Björkruskan ska ligga i blöt en liten stund i varmt vatten innan den används. Man kan även värma ruskan på bastuaggregatets stenar vilket sprider en behaglig doft. Med den varma blötlagda ruskan slår man sig själv eller andra bastubadare. Ruskan kan doppas i varmt vatten ibland så att den inte klibbar fast på kroppen lika lätt. "Klatschandet" fungerar som massage och stimulerar blodcirkulationen.
Enligt finsk tradition plockas den första björkruskan på midsommardagen. Denna tidpunkt var lämplig när bönder hade ledig tid mellan sådd och skörd. Ur kvalitetssynpunkt bör basturuskan dock göras först när löven vuxit färdigt för att hålla längre. Juli-augusti är den bästa perioden för att göra en ruska. Basturuskan kan förvaras torkad eller infryst långa tider så att den kan användas vid annan tid på året.
I finsk bastu kan man även använda oljor. Populärt är att ställa en burk tjära på laven. Även schampo av tjära är populärt efter bastubadandet. Enligt tradition är alkohol förbjudet i bastun. Bastuöl avnjuts efter bastubadandet.
Byggnadssätt
Bastur kan vara fristående byggnader men ingår ofta i en annan byggnad.
Fristående
- rökbastu (saknar skorsten, värms upp av en förhållandevis stor vedeldad bastuugn som eldas flera timmar i förväg varefter röken vädras ut)
- "vanlig" vedeldad bastu (har skorsten, värms upp av ett vedeldat bastuaggregat som eldas cirka en timme i förväg samt även - om så önskas - under badandets gång)
- elbastu (värms av ett eldrivet bastuaggregat)
- bastuflotte
Inbyggda
- "lägenhetsbastu" (är oftast ett rum i anslutning till lägenhetens dusch/badrum, värms oftast upp av ett eldrivet bastuaggregat)
- bastu i anslutning till offentliga bad (värms oftast upp av ett eldrivet bastuaggregat)
Det har forskats relativt lite kring bastu och bastubadning i Sverige, men i Finland finns en hel del dokumentation om hur man bygger en bastu på ett bra och fuktsäkert sätt. Ett exempel är de finska RT-korten RT 91-10468 Konstruktion, RT 91-10440 Inredning och RT 91-10480 Ventilation. Dessa finns samlade i en engelsk översättning i boken "Finnish Sauna. Design, Construction and Maintenance" (ISBN 951-682-318-1). Även på webben finns en hel del publicerat [1] [2].
Uppvärmningssätt
Vanligen används ved eller elektricitet.
För vedeldade bastur är ved av björk det eldningsmaterial som är mest uppskattat eftersom denna ved dels har ett högt bränslevärde, dels anses ge den mest angenäma rökdoften.
Enligt en annan skola är ved av al lämpligast, framför allt för rökbastu. Al minskar mängden befintligt sot på stenarna.
Bilder
 Nordisk bastu. Ur Olaus Magnus' Historia de gentibus septentrionalibus, ("Historia om de nordiska folken") från 1555 |
 Bastuinteriör |
 En bastu, efter illustration i Acertis "Travels" (tr. 1802) |
 Svensk bastu. Ur Lorenzo Magalottis reseanteckningar från Sverige (1674, manuskript i Florens) |
 En bastubyggnad - badstuga - i svenska Österbotten, Finland |
Se även
Referenser
Externa länkar
- Svenska Bastuakademien
- Suomen Saunaseura
- International Sauna Society
- Bastusajten
- Saunafantast.com
- Wikimedia Commons har media som rör Bastu
