Sara Zetterlund

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sara Zetterlund, född som Sara Nordin år 1820 i Körning, Nordingrå, död 14 november 1860 i Gallsäter, Skog är en av de som dömdes till döden på grund av giftmord.

Innehåll

Bakgrund

Sara gifte sig med torparen Pehr år 1848. Pehr var 56 år gammal och Sara 27 år gammal. De hade inget bra förhållande och flyttar därför ifrån varandra. Sara har tidigare fått barnet Erik August, som inte är Pehrs barn i äktenskapet, något som skapar denna äktenskapsstrid.

Sara och Pehr sammanträder år 1852 i en sockenstämma för att diskutera familjens levnadsituation, då Sara har svårt att försörja sig och barnen.

Citat från protokollet från Sockenstämman: ”Efter det åtskillige klagomål ingått öfver det förhållande, som eger rum emellan Torparen P. Zetterlund i Gallsäter och dess hustru i Gallsäter, så ock då särskildt anmält blifvit, hurusom Zetterlund, hvilken, oaktadt arbetsförtjenster såväl under förliden vinter, sistlidne sommar som denna höst af honom uppburits, icke egnade sin hustru och sina barn någon den minsta omsorg, utan äfven numera öfvergifvit sitt hem och sedan någon tid haft sin bostad hos för stöld straffade Inhysesmannen Johan Nilsson i ofvannämnda by; hade Socknestämman efter pålysning , äfven till föremål att närmare utröna huruvida sådane klagomål vore med sanna förhållandet enliga, hvarjemte man ansett sig böra gå i författning om (vid sammanträdetet ej närvarande) hustru Zetterlunds och dess barns försörjande. Socknemännen härom tillspordes, icke allenast vitsordade till alla delar dessa förhållanden utan förklarade tillika enhälligt närvarande P. Zetterlund dess (sin) harm öfver hans omänskliga känslolöshet för de sina. Likwäl och som föreställningen i denna och redan förut visat sig helt och hållet overksamma under det Zetterlund – tid efter annan – dels från sitt hus bevisligen bortfört och förskingrat största delen af dess och sin hustrus lösöre och husgeråd, dels ock förfarit de handlingar som angå utarrenderingen av dess torplägenhet m.m. och hvaraf Zetterlund icke unnat sina barn det allra minsta till kläder och underhåll; ty ville, i likhet med Zetterlunds hustru, alla i Sockenstämman, till ett talrikt tal församlade, enhälligt och med en röst hafva till pastoratet anmält sin önskan det måtte förmyndare för nämnde Zetterlund ofördröjligen varda förordnad, och hvarom det uppdrogs åt nämndemannen Eric Edström i Dahla, att vid nästa lagtima ting i vederbörlig ordning förfara.

Detta får Pehr att sätta honom på gästning och han får bygga upp ett hus åt Sara och barnen.

Mordet

År 1859 stämmer Pehr Sara för horsbrott då han nu har intyg på att Erik August inte är hans barn och vill begära skilsmässa.

Den 22 december 1859 kommer Pehr på besök hos Sara och barnen och Sara erbjuder honom en nybakad rågbulle. Pehr återvänder senare hem till sig. Där får han kräkningar och lägger sig i sin säng för att vila och hittas den 28 februari liggande död i sin säng med uppkastningar på golvet.

Sara häktas och döms till döden

Sara blir häktad för mord på Pehr Zetterlund för arsenikförgiftning den 19 januari 1860 och tas till Härnösands länsfängelse. Den 12 mars 1860 fäller Nora Tingsrätt dom, de fäller dödsdom. Sara har rätt att överklaga och det gör hon men de blir avslaget och hon får därmed vänta tills dödsdatumet. Men hon söker nåd hos Sveriges konung men avvisas det med den 11 september. Den 6 oktober får hon reda på att hon inte kommer undslippa bli halshuggen. Landshövding Gynther beslutar den 30 oktober att hennes avrättning skall göras de 14 november kl 9 på morgonen på den närmast fängelset belägna avrättningsplatsen Kallbäcken. P.N. Fougt (bosatt i Nordviks gård i Nora) kommer hålla befälet på avrättningsplatsen.

Den 14 november går Sara Zetterlund tröstfullt och modigt till stupstocken, enligt skribenten på plats: "hon var modigare än Jonas Jonsson och gick lugnt mot döden." När Sara hade lagt sitt huvud på stupstocken står det enligt skribenten att hon sa ”Herre Jesus, anamma du min ande”.

Jonas Jonsson dömdes också till döden och var därför med Sara på plats, han tog emot livsdomen före Sara.

Källor

  • Sundsvalls-Posten
  • Landsarkivet, Härnösand. Nora tingslags lagtima vinterting 1860, dombok A1a:45
  • Landsarkivet, Härnösand. Skogs sockenstämmoprotokoll K1:2.
  • Riksarkivet, Stockholm. Svea hovrätts arkiv. Huvudarkivet BIIIb 2:14. sida 88-97.
  • Landsarkivet, Härnösand. Nora tingsrätts dombok A1:6b över extra ting 28 februari 1860.
  • Nora tingsrätts vårtings dombok A1a:45.
  • Landsarkivet, Härnösand. Fånglistor. Volym 13 över åren 1860-1862. Mikrokort S 18620. 1/20.
  • Riksarkivet, Stockholm. Högste domstolen: Besvärsdiarium 1860. Nedre Justierevisionen. Utslagshandl. 11/9 1860.
Personliga verktyg