Salning
Från Rilpedia
Salning är en del av "skarven" mellan mast och toppstång på större segelskepp.
Mastdelarna överlappar varandra och hålls ihop med två förband. Det undre kallas salning och består normalt av ett par kindbackar, ett par kraftiga klossar fastbultade på undermastens båda sidor, en märs, som är en liten plattform runt masten (använd som utkikspost, och för arbetet med segelsättning), bardunspridare som håller ut bardunerna till masttoppen för att staga toppen i bättre vinkel, och puttingvant, som stöttar märsen underifrån. Den övre fästdelen kallas eselhuvud, och består normalt av ett järnband som förenar de båda mastdelarna.
Toppstången kunde normalt firas ner för att minska vindfånget i dåligt väder. Det gjordes genom att ett sluthult (en träkil som fixerar toppstångens fot) dras ut och stången sänks ner med hjälp av en talja längs mastens förkant.
På moderna segelbåtar kallas ofta vantspridaren också för salning
