Södermanlands runinskrifter 281
Från Rilpedia
 |
|
| Signum: | Sö 277 |
| RAÄ-nr: | |
| Område: | Södermanland |
| Placering: | Strängnäs domkyrka |
| Tillkomsttid: | 1000-talet e.Kr. |
| Ristad av: | okänt |
|
|
|
| Inskrifter • Runor • Stenar | |
Runstenen är ett stort fragment, inmurat i tornet söder om domkyrkans port. Den upptäcktes 1863 som en tröskel i kyrkan och infogades 1874 i tornet. Stenen är 1 m lång. Inskriften lyder:
- ...(a)lui : lit * kira : kubl : ifti.. .. burþur : ulfs * þiR * a(u).. .. (m)iþ * ikuari : o : sirk*la(t)
.. let gærva kumbl æfti[R] .. broður Ulfs. ÞæiR au[str]/au[starla] .. með Ingvari a Særklandi.
(Någon) lät göra minnesmärket efter (några personer varav en var) Ulfs broder. De (for österut och dog) med Ingvar i Särkland.
Vi får inte veta vem som reste stenen och vem Ulfs bror kan ha varit. Två viktiga namn finns dock i behåll: Ingvar och Särkland. Därmed kan vi vara säkra att färden gick österut, för Särkland är arabernas land (Bagdadkalifatet) som sträckte sig till Kaspiska havet och som nåddes via de ryska floderna.
Sö281 tillhör gruppen av Ingvarsstenar som restes efter personer som for på vikingatåg med Ingvar. Efter sex år kom endast ett av 30 skepp tillbaka till Sverige. Detta skall ha varit år 1042 enligt Ingvar den vittfarnes saga.
Bilden antyder runstenens troliga form i rest läge. Höjden kan bara gissas. Runtexter börjar normalt vid slingans huvud, så biten 1–2 saknas, likaså övriga markerade bitar. Texten löper medsols, vilket medför att runornas bas i den egentliga slingan är riktat mot stenens mitt. Ristaren gör en ny ansats vid (7) och följer konsekvent samma riktning, utåt/uppåt från huvudet sett. Tekniken med extra runslinga är mindre vanlig.
Sö 281 är gjord av sandsten. Om stenens ursprungliga plats vet vi inget. Runristaren är okänd. Han använde Svensk runrad från 1000-talet. U-runan är smal, spetsig, nästan utan rundning. Runorna är stora och djupt huggna.
S-runan i ’Ulfs’ är felvänd, jämför S-runan i ’Särkland’. 'Kumble' betyder ’minnesmärke’ och används synonymt med det mera vanliga ’sten’. R och B i ’broder’ har bytt plats, detta sker ofta i denna teckenkombination.
Slingan har drakhuvud med två rakt utstickande linjer istället för tunga, jämför Sö 279.
Ingvar stavas IKVAR. Ostunget K dubblerade som G, och inför K/G föll nasalen N bort.
Särkland stavas SIRKLAT eller SERKLAD när stungna runor används. N faller bort framför T/D.
