Ronneby blodbad
Från Rilpedia
Ronneby blodbad var en massaker som ägde rum söndagen den 4 september 1564 under det nordiska sjuårskriget.
Svenska trupper anlände den 3 september till Ronneby och gav två gånger Ronnebyborna tillfälle att kapitulera. Ronnebyborna vägrade dock, även om deras position var svag – staden saknade fasta försvarsanläggningar. Troligen väntade staden på undsättning av danska trupper som fanns några mils avstånd västerut, samtidigt som man överskattade sin egen styrka. När de svenska trupperna anföll den 4 september så forcerade de snabbt den palissad som var det enda hindret och började sedan plundra staden.
Innehåll |
Efterspel
Ronnebys intagande kom att framställas som särdeles blodig i både svensk och danskt propaganda, dock av helt olika skäl. Svenskarna ville framställa den som en stor seger under Erik XIV:s ledning, som framställs som den store götakonungen vars härskaror vunnit en välförtjänt seger. Detta för att stärka kampviljan hos krigsfolket. Danskarna var å andra sidan intresserade av att framhäva den svenska grymheten för att på så sätt stärka motståndsviljan bland det egna folket. Båda sidor har således förstorat upp vad som egentligen bara var följandet av gammal praxis: en intagen stad var på denna tid utelämnad åt angriparna.
Flera ledande invånare i staden överlevde stormningen, till exempel borgmästaren Birger Jonsson.
Erik XIV:s inblandning
Även om Erik XIV i den svenska propagandan beskrivs som inblandad i stormningen finns det egentligen ingenting som tyder på att han faktiskt varit det. Dagen efter stormningen har han daterat brev i Lyckå, tre mil från Ronneby, och dagen efter det uppenbarligen var på väg tillbaka till Kalmar, där han kunde utarbeta skildringen av segern.
Källor
- Larsson, Lars-Olof: Arvet efter Gustav Vasa, Prisma, Stockholm 2005. ISBN 91-518-4773-6.
