Från Rilpedia

Edward Robert Bulwer-Lytton, förste earl av Lytton, engelsk diplomat och skald, född 8 november 1831 i London, död 24 november 1891 i Paris, beträdde 1850 som attaché i Washington, D.C. den diplomatiska banan, på vilken han därefter i egenskap av efter vartannat attaché, legationssekreterare och chargé d'affaires förflyttades från den ena platsen till den andra:

• Florens (1852),
• Paris (1854),
• Haag (1856),
• Sankt Petersburg (1858),
• Konstantinopel (s.å.),
• Wien (1859),
• Köpenhamn (1863),
• Aten (1864),
• Lissabon (1865),
• Madrid (1868),
• Wien (s.å.) och
• Paris (1873).

Lytton, som 1873 vid faderns död ärvde titeln baron Lytton, utnämndes 1874 till sändebud i Lissabon. I januari 1876 utnämndes han genom Beaconsfields inflytande till vicekung av Indien. Under de fyra år Lytton beklädde detta ämbete verkställde han drottning Viktorias utropande till kejsarinna av Indien (i Delhi 1 januari 1877), hade att kämpa mot två gånger inträffande hungersnöd och ledde underhandlingarna med Sjir Ali Khan samt förberedelserna för de två fälttågen mot Afghanistan 1878-1880. Det sätt, varpå han utförde dessa uppdrag, länder honom till största beröm. När ett liberalt kabinett med Gladstone i spetsen åter kom till styret 1880, begärde Lytton avsked, vid vilket tillfälle han upphöjdes till earl. Under de närmaste åren levde han på sitt gods Knebworth till 1887, då han utsågs till ambassadör i Paris, där han stannade till sin död.

Under pseudonymen Owen Meredith utgav Lytton åtskilliga skönlitterära arbeten: Clytemnestra, and other poems (1855), The wanderer (1858), Lucile (1860), Serbski pesme, or national songs of Serbia (1861), Tannhäuser(1861), romanen The ring of Amasis (1863), Chronicles and diameters (1867), Fables in song (2 bd, 1874), Glenaveril, or the metamorphoses (1885) m.m.

Efter hans död utgavs Marah (1892) och Ring Poppy (s.å.). Andra postuma arbeten finnas i Selections (1894), liksom The personal and literary letters of Robert, first earl of Lytton (1906), utgivet av hans dotter lady Betty Balfour. Dessutom skrev Lytton en ofullbordad levnadsteckning över sin fader.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).