Från Rilpedia

Rättvisemärkt eller (i Finland) Rejäl handel (av engelskans Fairtrade, juste handel, vilket används i kombination med det svenska ordet) är en märkning av varor (främst livsmedel) som innebär att produktionen och distributionen av varan har uppfyllt ett antal fastställda kriterier för rättvis handel. Kriterierna skall garantera att producenter får ett minimipris för sin vara som överstiger produktionskostnaden och världsmarknadspriset. Anställda vid exempelvis plantager har rätt till den nationellt lagstadgade minimilönen. Man säger också att man vill stoppa otillbörligt utnyttjande och onödiga mellanhänder.

Märkningen ges i Sverige av organisationen Rättvisemärkt. Den har olika kriterier för olika produkter; till exempel får inget barnarbete förekomma bland anställd arbetskraft (det är inte helt förbjudet när det gäller småskaliga producenter), och de anställda skall ha rätt att organisera sig och rätt till ett ordentligt anställningsavtal. Rättvisemärkt har också inskrivet i sina kriterier att odlingen måste ske med respekt för mänskliga rättigheter, bland annat enligt ILO:s åtta kärnkonventioner.

I sortimentet finns bland annat kakao, kaffe, te, läsk, socker, honung, bananer, ris, nötter, vin, juicer, frukt och sportbollar. En stor del av de rättvisemärkta matvaror som säljs i Sverige är också Kravmärkta, det vill säga ekologiska, men Rättvisemärkt och Krav är oberoende av varandra. Produkter som är märkta med Rättvisemärkt är försedda med en blå och grön symbol på svart botten. Tidigare, fram till 2004, användes en röd symbol och därför kan bägge typer av symboler förkomma under en övergångsperiod. Varje år, den andra lördagen i maj, uppmärksammas rättvis handel genom Rättvis handel-dagen, World Fair Trade Day.

Organisationen Rättvisemärkt diplomerar också kommuner i Sverige som uppfyller kriterierna för Fairtrade City. I dag är Malmö, Munkfors, Lund, Örebro, Norrköping, Karlstad, Ronneby, Vänersborg, Alingsås, Gnosjö, Borås, Växjö, Kalmar och Haparanda diplomerade.

Innehåll 1 Organisation 2 Kritik 2.1 Litteratur 3 Se även 4 Källor 5 Externa länkar

Organisation

Standarder och procedurer för märkning utarbetas av FLO International (Fairtrade Labelling Organizations International), en paraplyorganisation med ett tjugotal internationella medlemsorganisationer med säte i Bonn. Certifieringsorganet FLO-Cert upprättar avtal med producentorganisationer och inspekterar produktionsställena. FLO-Cert uppger att cirka en miljon personer i någon mån arbetar med tillverkning av de varor som säljs under Fairtrade-märkning.^[1]

Märkningsorganisationen finansieras med avgifter, både för producenter och köpare. I Sverige organiseras Fairtrade-märkning av Föreningen för Rättvisemärkt och ett aktiebolag, Rättvisemärkt i Sverige AB, ägt av LO och Svenska kyrkan. Föreningen fick åren 2004-2007 statsbidrag för att bedriva opinionsbildning kring konsumtionsfrågor.^[2]

Kritik

Ett argument som anförs mot rättvisemärkta varor är att grundläggande problem, exempelvis överproduktion av kaffe, inte löses genom att man subventionerar småbönder som skulle kunna odla andra grödor eller arbeta inom andra sektorer. Resultatet kan istället bli ytterligare överproduktion och lägre löner för lantarbetare på de stora plantagen.^[3][4]

I en rapport menar tankesmedjan Timbro att en mycket liten del av merkostnaden för rättvisemärkta varor kommer producenterna till del och att de som köpt konventionella varor troligtvis gjort en bättre insats för de fattiga än de som köpt rättvisemärkta varor.^[5] Kritiken tillbakavisas som felaktig av organisationen Rättvisemärkt.^[6]

Litteratur

• Booth, Philip & Whetstone, Linda (2007), "Half a cheer for fair trade", Economic Affairs, volym 27 nummer 2, juni 2007
• Brink, Lindsey (2004), Grounds for complaint? Fair trade and the coffee crisis, Adam Smith Institute
• Långbergs, Moa & Willborg, Maria (2006), Consumer awareness – producing fairness?, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
• Weber, Jeremy (2007), "Fair Trade coffee enthusiasts should confront reality", Cato Institute Journal, volym 27 nummer 1
• Wilson, Tim (2006), "Macchiato Myths: The dubious benefits of fair trade coffee", Institute of Public Affairs Review, volym 58 nummer 2, juli 2006, s. 24-27
• Coffee Association of Canada (2002), "The current Coffee Crisis – Causes, Analysis and Solutions"
• The Economist (7/12 2006), "Voting with your trolley"
• The Economist (11/1 2007), "On etical food: Letters to the editor"

Se även

• Swedwatch
• KRAV
• Max Havelaar

Källor

1. ↑ FLO-Certs webbplats länk
2. ↑ Rättvisemärkt: Finansiering, webbplats
3. ↑ The Economist, "Voting with your trolley", 7 december 2006, citerad i "Friday Food Politics: The Economist vs. Ethical Food Edition"
4. ↑ Neo nummer 1–2007, sidan 14
5. ↑ Lydiah Wålsten & Karl Malmqvist, Vad Rättvisemärkt inte berättar – kalla argument för en varmare konsumtion (Timbro 2008)
6. ↑ Svar på Timbro-rapport

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Rättvisemärkt
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• Swedwatch