KRAV
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se krav (olika betydelser).
Krav, formellt KRAV ekonomisk förening, är ett svenskt organ som utvecklar regler för ekologisk odling, förädling och tjänster. Krav är en ekonomisk förening som har till uppgift att få till stånd en ökad ekologisk odling, djurhållning, hållbart fiske och förädling genom att tillhandahålla trovärdiga regler, kontroll och märkning av ekologiska produkter. I samma syfte ska Krav bedriva en aktiv informationsverksamhet. Kravmärket på en produkt anger att den är framställd enligt Kravs kriterier.
Krav bildades för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp. Målet är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet.
Märket skall visa att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel, att husdjur behandlas väl och får vistas ute i det fria och att inga genmodifierade organismer (GMO) förekommer i produktionen. Krav hävdar också att märket visar att producenterna tar vad man kallar socialt ansvar.
Innehåll |
Historik
Krav bildades 1985. Det började som den ideella föreningen Kontrollföreningen för Alternativ Odling med fyra medlemsorganisationer. Regelverket bestod då av en A4-text och gällde enbart växtodling. År 1987 blev första versionen av kraven för djurhållning klar. År 1993 anförtrodde Jordbruksverket Krav vissa kontrolluppgifter. Sedan dess har alltså Krav delvis myndighetsliknande befogenheter. Under 1994 blev Krav det första certifieringsorgan som ackrediterades av Ifoam. 1997 publicerades de första reglerna för vattenbruk. År 2004 publicerade de första reglerna för fiske. 2006 delades verksamheten upp i moderföreningen KRAV ekonomisk förening och dotterföretaget Aranea Certifiering AB, som övertog själva certifieringsverksamheten. För närvarande (år 2008) har den ekonomiska föreningen 29 medlemsorganisationer. Regelverket rör 16 kategorier och är cirka 180 sidor långt.
Kritik
Nobelpristagaren Norman Borlaug menar att ekologisk odling är dåligt för miljön eftersom skörden per areaenhet är lägre. Han hävdar att den därför behöver större arealer för att producera samma mängd livsmedel. Kritiker menar också att ekologiskt jordbruk är mindre effektivt och därför kräver mer energi, och att det inte finns några belägg för att ekologisk mat är bättre ur näringssynpunkt.[1]
Se även
Noter
- ↑ The Economist, "Voting with your trolley", 7 december 2006
