Från Rilpedia

Reinhold Seeberg, född 5 april 1859 i Livland, död 23 oktober 1935 i Ahrenshoop, tysk teolog, professor i Erlangen i kyrkohistoria och NT:s tidshistoria 1889, i Berlin i systematisk teologi, dogmhistoria och NT:s exegetik 1898-1928. Far till Erich Seeberg.

Innehåll 1 Nationalkonservativ teologi 1.1 Seebergadressen 2 Bibliografi 3 Referenser 3.1 Noter 3.2 Litteratur 4 Externa länkar

Nationalkonservativ teologi

Seeberg ville slapa en "modernt positiv" teologi som gav "det vetenskapliga uttrycket och beviset för den kristna uppenbarelsereligionen i det aktuella tidsläget". Han tillhörde den nationalkonservativa teologiskolan.

Seebergadressen

Under första världskriget, den 20 juni 1915 publicerades Seebergadressen. I spetsen för den stod Seeberg som vid utarbetandet av uppropet stod i nära samarbete med alltyska kretsar där annexionsfreden hade sina ivrigaste förespråkare. När Seeberg den 8 juli överlämnade uppropet till Bethmann Hollweg hade han samlat in 1.347 underskrifter, varibland 352 kom från universitetslärare. Här krävdes att Tyskland skulle utnyttja sina vapens framgångar för att nå högt ställda krigsmål. Frankrike skulle tvingas avträda land - inte minst delar av Atlantkusten skulle säkras för Tyskland. Belgien skulle införlivas med den tyska maktsfären. I båda fallen borde det ses till att industriellt betydelsefull egendom överfördes i tyska händer och att de erövrade befolkningen skulle ställas utanför allt politiskt inflytande. Stora skadestånd borde avtvingas Frankrike - men även Storbritannien om det gick. Kolonialväldet skulle utvidgas på Frankrikes och Storbritanniens bekostnad. Områden från Ryssland annekteras; ryssarna fördrivas och tysk kolonisering uppmuntras. Här skulle en stark, sund tysk bondeklass växa upp.^[1]

Seeberg har även varit verksam i kyrkligt-socialt arbete.

Bibliografi

• Begriff der christlichen Kirche, 1885
• Brauchen wir ein neues Dogma?, 1892
• Lehrbuch der Dogmengeschichte I (1895); II (1898); III (1913); IV,1 (1917); IV,2 (1920)
• Gewissen und Gewissensbildung, 1896
• Die Kirche und die soziale Frage, 1897
• Melanchthons Stellung in der Geschichte der Kirche und der Wissenschaft, 1897
• An der Schwelle des 20. Jahrhunderts, 1900
• Grundriß der Dogmengeschichte, 1901
• Die Grundwahrheiten der christlichen Religion, 1902
• Die Kirche Deutschlands im 19. Jahrhundert, 1903
• Luther und Luthertum in der neuesten katholischen Beleuchtung, 1904
• Das Abendmahl im Neuen Testament, 1905
• Die kirchlich-soziale Idee und die Aufgaben der Theologie in der Gegenwart, 1907
• Offenbarung und Inspiration, 1908
• Sinnlichkeit und Sittlichkeit, 1909
• Kirche, Gnadenmittel und Gnadengaben, 1910
• System der Ethik, 1911
• Nähe und Allgegenwart Gottes, 1911;
• Ursprung des Christusglaubens, 1914
• "Seeberg-Adresse", 20. Juni 1915
• Was sollen wir denn tun?, 1915
• Geschichte, Krieg und Seele, 1916
• Ewiges Leben, 1920
• Christentum und Idealismus, 1921
• Zum Verständnis der gegenwärtigen Krisis in der europäischen Geisteskultur, 1923
• Christliche Dogmatik I, 1924; II, 1925
• Die Geschichte und Gott, 1928
• Ist christliche Sozialethik wissenschaftlich möglich?, 1930

Referenser

Noter

1. ↑ Nordin 2002, s. 128f

Litteratur

• Nordin, Svante, Filosofernas krig (2002)

Externa länkar

• Teologi och politik under första världskriget: Adolf von Harnack och Reinhold Seeberg. HUMBOLDT februari 2006 (pdf!)