Reichsarbeitsdienst
Från Rilpedia
Reichsarbeitsdienst, RAD, (Riksarbetstjänsten) var en organisation och en form av tjänsteplikt för att bekämpa arbetslösheten i Nazityskland och under andra världskriget stötta Wehrmacht.
Riksarbetstjänsten upprättades 1934, och 1935 blev den obligatorisk för alla män mellan 18 och 25 år. År 1936 infördes frivillig arbetstjänst för kvinnor och 1 september 1939 blev RAD obligatorisk för alla ogifta kvinnor.
Riksarbetstjänsten hade två uppgifter som fastställdes i förordningen för Riksarbetstjänsten – en nationalekonomisk och en uppfostrande uppgift.
För män, som tvingades att göra minst ett halvårs obligatorisk tjänstgöring, innebar arbetet bland annat vägarbeten och nyodlingar. För kvinnor handlade det främst om hushållsarbete och mjölkning. Dessutom ingick för både män och kvinnor politisk skolning i den nationalsocialistiska ideologin.
Disciplinen vid arbetstjänsten var sträng och organiserades helt och hållet efter militära principer. Männen bar uniform och kvinnorna klänning med håret uppsatt i långa flätor. Obligatorisk var även Riksarbetstjänstens säregna mössa, den så kallade "kaffebönan". För de som tjänstgjorde i RAD var det uppstigning klockan fem på morgonen varpå tio minuters morgongymnastik följde. Därefter var det uppställning, och man hissade högtidligt hakkorsflaggan innan arbetsdagen började. Kvällarna ägnades åt föreläsningar, litteratur och sång. Under kriget svarade RAD för bemanningen av fler och fler militära projekt, till exempel byggnation av bunkeranläggningar.
1935 uppgick de som tjänstgjorde i de 40 RAD-distrikten till 200 000 och 1939 till 350 000. Under hela organisationens livstid var Konstantin Hierl dess ledare.
RAD upplöstes och förbjöds av de allierade efter Nazitysklands sammanbrott 1945.
Organisationsstruktur
RAD var indelat i 32 Arbeitsgaue.
| # | Namn | Stabsplats |
|---|---|---|
| I | Ostpreußen | Königsberg in Preußen |
| IV | Pommern-Ost | Stolp in Pommern |
| V | Pommern-West | Stettin |
| VI | Mecklenburg | Schwerin |
| VII | Schleswig-Holstein | Kiel |
| VIII | Ostmark | Frankfurt an der Oder |
| IX | Brandenburg | Berlin-Friedenau |
| X | Niederschlesien | Görlitz |
| XI | Mittelschlesien | Breslau |
| XII | Oberschlesien | Oppeln |
| XIII | Magdeburg-Anhalt | Dessau-Ziebigk |
| XIV | Halle-Merseburg | Halle |
| XV | Sachsen | Dresden |
| XVI | Westfalen-Nord | Münster |
| XVII | Niedersachsen-Mitte | Bremen |
| XVIII | NiedersachsenOst | Hannover |
| XIX | Niedersachsen-West | Oldenburg i. O. |
| XX | Westfalen-Süd | Dortmund |
| XXI | Niederrhein | Düsseldorf |
| XXII | Hessen-Nord | Kassel |
| XXIII | Thüringen | Weimar |
| XXIV | Mittelrhein | Koblenz-Karthause |
| XXV | Hessen-Süd | Wiesbaden |
| XXVI | Württemberg | Stuttgart |
| XXVII | Baden | Karlsruhe |
| XXVIII | Franken | Würzburg |
| XXIX | Bayern-Ostmark | Regensburg |
| XXX | Bayern-Hochland | München |
| XXXI | Emsland | Osnabrück |
| XXXII | Saar-Pfalz | Münster am Stein |
Grader och gradbeteckningar
|
|
|
|
|
|
- 13 Hauptvormann hade samma gradbeteckning som Untertruppführer, dock utan tvärställd paspoil på axelklaffen.
