Ragvaldsträsk bönhus
Från Rilpedia
Ragvaldsträsk bönhus är en kyrkobyggnad i Ragvaldsträsk.
Innehåll |
Ragvaldsträsk
Ragvaldsträsk har tillhört Skellefteå socken sedan 1400-talet. Socknen organiserades kyrkligt första gången omkring 1350. 1430 fanns här 60 hushåll. Hur många av dessa som från början sökte sig till trakterna av Ragvaldsträsk, går inte att fastställa. Men 1540 vet man att det fanns sex bönder som brukade jorden i byn.
Den äldsta bebyggelsen uppstod på träskets nordostsida, i anslutning till den delvis mycket branta södersluttning, där även bönhuset ligger i dag. Från denna plats spred sig bebyggelsen tämligen sent, i huvudsak efter 1700-talets slut. Befolkningen sökte i det längsta behålla sina gårdsplatser norr och nordost om sjön.
Bönhusrörelsen
Västerbotten är känt för antalet bönhus och den väckelse som drog fram genom dessa bygder i slutet av 1800-talet och i början av 1900. Området kring Skellefteå var särskilt framträdande, och här fick Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, redan från början en stark ställning. Detta utgör bakgrund till den litterära tradition, som sedan utvecklats av bl a Sara Lidman, Per Olov Enquist, Torgny Lindgren. Antalet författare, med anknytning till skelleftebygden, är anmärkningsvärt, och samtliga har hämtat inspiration och påverkats av den västerbottniska bönhusrörelsen.
I sin senaste utgåva, Norrlands Akvavit, avslutar författaren Torgny Lindgren serien om bönhusepoken. Nu handlar det om avkristning och avfolkning av Västerbottens inland. Som kontrast kan ett citat ur Luleå stifts julbok 1921 säga något om det förgångna: Villigt kommer ditt folk, när du samlar din här, i helig skrud kommer din unga skara inför dig, såsom dagg ur morgonrodnadens sköte.
Bönhusföreningen
Byggnaden tillhör bönhusföreningen i Ragvaldsträsk. Föreningen fick sina stadgar registrerade 1924.
Salen i det gamla skolhuset från 1876, som kallades "Ragvaldsträsks västra folkskola" användes i många år som gudstjänstlokal. Men byborna ville gärna ha en särskild lokal för gudstjänster, och vid en bystämma 22 feb 1922 bestämde man sig för att bygga ut skolan med en bönsal. Men det var ett beslut som ändrades ganska snabbt, den 19 april samma år, då man istället gav förord till ett helt fristående bönhus. Ander och John Vikdahl skänkte då en tomt till byn, där huset kunde byggas.
I juni 1922 fanns ritningar klara och bygget kunde sätta igång. Men när Länsstyrelsen gav besked om att byamännen inte kunde stå som ägare till fastigheten, bildades Ragvaldsträsk bönhusförening u.p.a i maj 1924. Eftersom överlåtelsen av bönhustomten underlättades om det hela ordnades som ett köp och inte som gåva, inköptes tomten för 15 kr. Den 3 sept 1924 var lagfarten klar, och i oktober stod bönhuset klart. Bygget hade kostat 7 169 kr och 67 öre, och av denna summa täcktes 5 676 kr 93 öre med kollekter och gåvor. Återstoden, 1 600 kr, togs upp som lån. Invigningen hölls den 19 okt av prosten K A Fellström.
Kyrkobyggnaden
Byggnadsstilen i bönhuset i Ragvaldsträsk ansluter till den rådande i Västerbotten. Här finns en större samlingssal med höga "kyrkfönster", läktare, garderober, trapphus, en sal för mindre sammankomster, en köksdel med lägenhet på övre våningen. En klockstapel och anslagstavla kompletterar bilden av en verksamhet med aktiva inslag. Huset har på senare år renoverats, med ny takbeklädnad, nytt kök, nymålade fönster samt ny entré med förrum och träpaneler. Ytterfasaden mot söder fick ny färg i maj -09.
Bönhuset är en samlingspunkt i bygden, med dop och vigslar och annat som berör invånarna. Viss verksamhet organiseras från Skellefteå Landsförsamling, som gudstjänster m m. Bönhusföreningen anordnar även musikaliska sammankomster, där bl a kyrkosångaren Torkel Selin medverkat. Verksamheten i barngrupper, symöten sker i samarbete med EFS-gruppen i Ragvaldsträsk.
Referenser
- Ernst Westerlund: BYAR och FOLK. Del II och III. Ragvaldsträsk. Yttervik. 1984.
