Radergummi
Från Rilpedia
Radergummi, även kallat suddgummi (vardagligt sudd eller suddi ) och kautschuk, är ett skrivhjälpmedel. Det finns olika typer av radergummin, bland annat radergummin för att avlägsna skrift från blyerts och overheadpennor. Radergummin är oftast tillverkade av plast, men äldre modeller är tillverkade av kautschuk.
Radergummin finns i många tänkbara former. I kontorsmiljö är det vanligast med rätblocksform. För hemmabruk och skola förekommer en stor variation i olika former och även med olika dofter. Under 1980-talet var det populärt bland barn att samla på radergummin formade som blommor, bilar och liknande. Dessa hade också vanligen dofter.
Det finns även radergummin som går att knåda till en form som passar situationen, så kallat knådgummi. Detta trycker man mot blyertsskriften man vill ta bort och "lyfter" bort den.
Historia
Radergummit uppfanns på 1770-talet av Joseph Priestley. Han upptäckte att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk mot den.
Sedan dess har människan utvecklat flera formler för att komma fram till dagens radergummin. Tidigt kom man på att man skulle göra gummit grynigare för att slita mindre på pappret, men man skulle också försöka behålla gummits molekylära ihophållning. idag finns få 'recept' på suddgummin tillgängliga för offentligheten, då dessa ses som företagshemligheter.
Bakomliggande mekanik
Själva skeendet vid suddningen är enkel: Gummit gnuggas mot blyertsen, varvid de kantiga blyertskornen fastnar på den feta gummiytan. Blyertsen och gummit rullas ihop till små 'korvar', som lossnar och faller av, vilket gör det möjligt för nytt, rent gummi att komma fram.
Externa länkar
- Se även ordet "radergummi" på svenskspråkiga Wiktionary.