R-K-selektion
Från Rilpedia
| r-strategi | K-strategi |
|---|---|
| familjeegenskaper | |
| stor kullstorlek | liten kullstorlek |
| kort tid mellan födslar | lång tid mellan födslar |
| riklig avkomma | fåtalig avkomma |
| hög barnadödlighet | låg barnadödlighet |
| liten familjeomsorg | omfattande familjeomsorg |
| individuella egenskaper | |
| snabb könsmognad | långsam könsmognad |
| tidig sexuell reproduktion | sen sexuell reproduktion |
| kort liv | långt liv |
| stor reproduktiv insats | liten reproduktiv insats |
| högt energiutnyttjande | lågt energiutnyttjande |
| liten hjärna / kroppsvikt | stor hjärna / kroppsvikt |
| populationsegenskaper | |
| opportunistiska utnyttjare | konsistenta utnyttjare |
| spridd kolonisering | stabil habitering |
| starkt varierande population | stabil populationsstorlek |
| liten konkurrens | stor konkurrens |
| sociala system | |
| begränsad social organisation | omfattande social organisation |
| låg altruism | hög altruism |
| Källor[1] [2] [3] [4] | |
r/K-selektion är en biologisk teori om olika fortplantningstrategier som följd av olika miljö. De två strategierna kallas r-selektion och K-selektion. K-selekterade individer har en fortplantningsstrategi där en stabil miljö selekterar för individer som fortplantar sig långsamt men med stor biologisk investering per individ. Relativt sett K-selekterade arter och underarter tenderar att ha längre reproduktionscykler, längre liv, mindre talrik avkomma, större kroppar, större hjärnor och mer avancerade sociala system. De tenderar också mot att reproduktionsorganen tar upp en mindre del av kroppen och mot att spendera mindre tid åt att reproducera sig.
Översikt
Inom teorin om r/K-selektion, driver olika selektiva tryck evolutionen i två riktningar: mot r- eller K-selektion[5]. Termerna kommer från vanlig ekologisk algebra, såsom illustreras i den enkla Verhulsts ekvation inom populationsdynamiken[6]:
där rr är populationstillväxten hos populationen (N), och K är carrying capacity hos den lokala miljön. Typiskt sett utnyttjar r-selekterade arter tomma ekologiska nischer, och får riklig avkomma varav var och en har relativt liten chans att överleva till vuxen ålder. I motsats är K-selekterade arter starka konkurrenter i redan fyllda nischer och investerar mer i en mindre talrik avkomma, varav varje individ har relativt större chans att överleva till vuxen ålder. I den vetenskapliga litteraturen refereras r-selekterade arter ibland som "opportunistiska", medan K-selekterade arter beskrivs som "jämviktsarter".[7].
Källor
- ↑ Pianka, E. R. (1970). On r and K selection. American Naturalist 104, 592-597.
- ↑ Eisenberg, J. E. (1981). The mammalian radiations. Chicago: University of Chicago Press.
- ↑ Wilson, E. O. (1975). Sociobiology: The new synthesis. Cambridge, MA: Harvard University Press.
- ↑ Barash, D. P. (1982). Sociobiology and behavior (2nd ed.). New York: Elsevier.
- ↑ Pianka, E. R. (1970). On r and K selection. American Naturalist 104, 592-597.
- ↑ Verhulst, P. F. (1838). Notice sur la loi que la population pursuit dans son accroissement. Corresp. Math. Phys. 10, 113-121.
- ↑ Till exempel: Weinbauer, M.G. and Höfle, M.G. (1998). Distribution and Life Strategies of Two Bacterial Populations in a Eutrophic Lake. Appl. Environ. Microbiol. 64, 3776–3783.
