Quebecfranska
Från Rilpedia
Québecfranska (franska: français québécois) är en fransk dialekt som talas av majoriteten av befolkningen i den kanadensiska provinsen Québec (82,8% 2001). Québecfranskan utvecklades ur 1600- och 1700-tals-franskan och liknar på många sätt fortfarande denna franska mer än den riksfranska som talas i Frankrike. Spår av olika provinsiella dialekter och langue d'oil förekommer.
I Québec kallas dialekten le français québécois, le franco-québécois eller kort och gott le québécois. Joual, en egentligen något nedsättande benämning på en särskild arbetarklassfranska, kan i vissa sammanhang syfta på québecfranska i allmänhet.
År 2004 hade omkring 6 700 000 kanadensare franska som förstaspråk, antingen québecfranska eller akadisk franska (franska som talas av den franskspråkiga minoriteten i New Brunswick, Nova Scotia, och Prince Edward Island, dvs den forna franska kolonin Akadien). Detta innebär att québecfranskan representerar 9 % av den frankofona världen (77 miljoner människor) och 20 % av Kanadas befolkning på 32,5 miljoner. Till skillnad från många andra dialekter minskar inte québecfranskan.
Innehåll |
Ljudlära
Québeckiskan är känd för att dra ihop orden ännu mer än riksfranskan, framför allt försvinner ljudet [ə] i större omfattning.
När t eller d kommer före ett i eller u, skjuts ett [s] eller ett [z] in mellan ljuden. Tu dînes (du äter lunch) uttalas sonika [tsy dzin].
Ett karakteristiskt drag i Québecfranskan är en omfattande diftongering av långa vokaler - även nasala sådana. Ex: faire /fɛʁ/ [faeʁ], sœur /sœʁ/ [sɶøʁ], bon /bɔ̃/ [bɒ̃õ].
Grammatik
Québeckiskan har en särskild frågepartikel, -tu [tsy]. Det sätts direkt efter verbet för att markera en fråga. Tu le sais-tu? (Vet du det?).
De Quebeckiska subjektspronomina uppvisar viss variation och ses i tabellen nedan. Lägg märke till uttalet /a/ av elle i subjektsform. De emfatiska pluralformerna kan jämföras med spanskans och vissa italienska dialekters motsvarande ord; t.ex. spanska "vi" nosotros (nos + otros). Pronomenet nous "vi" har helt ersatts av on "man". Likaså har genusdisktinktionen i 3:e person plural försvunnit.
Svenska | Subjekt | Emfatiskt |
---|---|---|
jag | j(e) | moi |
du | tu /tsy/ | toi |
han | il /i/ | lui |
hon | elle /a/ | elle |
vi | on | nous autres |
ni | vous | vous autres |
de | ils /i/ | eux autres |
Bortfall av /l/ i tredje person förekommer även i Frankrike, men varianterna skiljer sig ändå vid tillägg av ordet est "är":
- Riksfranska: il "han", il est "han är"; elle "hon", elle est "hon är"
- Frankrike: i "han", lé "han är"; elle "hon", lé "hon är"
- Québec: i "han", yé "han är"; a "hon", éé "hon är"
Ordförråd
Québecfranska | Riksfranska | Svenska | Not |
---|---|---|---|
stationnement | parking | parkering | förfranskat ord |
hot | cool, tuff, häftig | från engelskans "hot" | |
balayeuse | aspirateur | dammsugare | |
barrer | fermer (à clé) | låsa | |
astheure | à cette heure, maintenant | vid denna tid, nu | Exempel: Asteure, qu'est-ce qui va arriver ? Il fait noir de bonne heure asteure. |
bas | chaussettes | strumpor | |
anyway | de toute façon | hursomhelst | lån från engelskan |
pas pire | pas mal | inte illa | |
penderie | garde-robe | garderob | bokstavligen: "hängeri" |
magasiner | faire du shopping | handla |
De québeckiska orden för måltider utgör falska vänner med de riksfranska. Riksfranskans petit déjeuner (frukost), déjeuner (lunch) och dîner (middag) motsvaras på québeckiska av déjeuner, dîner och souper.