Prao
Från Rilpedia
Prao (praktisk arbetslivsorientering; tidigare pryo, praktisk yrkeslivsorientering) innebär att svenska elever i främst skolår 5 till 9 tillbringar en eller några veckor på en arbetsplats.
Syftet med prao är att ge eleven kunskaper om arbetslivet, inte utnyttjas som gratis arbetskraft. Det kan även vara ett stöd för elevens kommande studie- och yrkesval samt stödja den personliga utvecklingen. Elevernas behov av kunskaper och medvetenhet om sig själv samt om samhälle och arbete bör stå i centrum. Verksamheten skall syfta till att så långt som möjligt hjälpa eleverna bland annat med följande:
- Orientera sig om arbetets betydelse för människan och samhället, om olika arbetsplatser, arbetsmiljöer och arbetsuppgifter.
- Lära sig förstå de normer och regler som gäller i arbetslivet.
- Öka elevernas kännedom och motverka begränsingar i studie- och yrkesval som beror på könsrollstänkande, statustänkande och social/kulturell bakgrund.
Prao har sin grund i 1960-talets utbildningsreformer, då det ansågs nödvändigt att ge skolan en tydligare samhällsförankring. Elever i slutet av grundskolan stod då ofta nära yrkeslivet, eftersom få läste vidare. En kritik som framförts idag är att det ofta finns en begränsad pedagogisk planering, utan elever skickas helt enkelt ut på arbetsplatser. Vidare kan dagens ofta starkt datoriserade arbetsplatser te sig svårförståeliga för många ungdomar.
Arbetsmijöverket om PRAO och APU (arbetsplatsförlagd utbildning): "Arbetsuppgifter; Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex. sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad.Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter (bilaga 1 och 2 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma." [1]
Svenskt näringsliv tycker 2008 att PRAO är viktigare än någonsin. "- Se praons värde, kapitulera inte inför dåligt underbyggda argument och sätt in resurser för att utveckla praon, säger Anders Lovén, universitetslektor och fil dr i pedagogik. Anders Lovén skräder inte orden när han kommenterar uttalanden om att prao har spelat ut sin roll. – Lärarförbundet med flera säger att verksamheten är otidsenlig och att många av dagens arbetsplatser är osynliga, eftersom människor sitter framför datorer eller i sammanträden. Det är retoriska lågvattenmärken! <...> Prao har specifika värden, som andra kontakter med arbetslivet inte ger. Inget annat överträffar att vistas på en arbetsplats, vara del i ett lag och ha vuxenkontakt under minst en veckas tid, menar Anders Lovén. – Det finns väldigt lite sommarjobb för ungdomar nu för tiden och ingen arbetsmarknad för 15-18-åringar. I en tid när en hel generation kommer i kontakt med arbetslivet först efter 20 års ålder, är praktisk arbetslivsorientering viktigare än någonsin, understryker Anders Lovén. Han är därför inte imponerad av skolor som väljer bort prao och istället inför andra aktiviteter. – De senaste årens satsningar på entreprenöriellt lärande är lovvärt och även projekt med riktade studiebesök eller fadderföretag. Men de kan aldrig ersätta prao, utan bara vara viktiga kompletteringar." [2]
Under år 2006 har även Arbetsmiljöverket kritiserat prao för bristfällig arbetsmiljö. Resultatet är att allt fler kommuner avskaffat eller begränsat prao under de senaste åren <not: skrivet 2006>. [3] [4] [5]
Noter
- ↑ Prao och APU, Arbetsmiljöverket, 2009
- ↑ Prao viktigare än någonsin!, Svenskt Näringsliv, 2008-05-08.
- ↑ Fler och fler kommuner på väg att avskaffa praon, Dagens Nyheter, 2006-10-21.
- ↑ Debatt: Prao har tjänat ut sin roll, Expressen, 2006-09-20
- ↑ Allt fler skolor avskaffar praon, Göteborgs-Posten, 2006-10-22.