Proportionalitetsprincipen
Från Rilpedia
Proportionalitetsprincipen, inom juridiken den princip som säger att åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Enligt denna princip vägs olika intressen mot varandra, till exempel samhällets krav på säkerhet mot individens rätt till integritet.
Proportionalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip, som innebär att det skall råda balans mellan mål och medel. I EG-rätten gäller ett proportionalitetstest som består av tre kriterier som alla skall vara uppfyllda för att åtgärden skall anses proportionell.
Dessa är
- Är åtgärden ägnad att tillgodose ändamålet?
- Är åtgärden nödvändig för att uppnå ändamålet eller finns det mindre inskränkande alternativ?
- Står den fördel åtgärden tillgodoser i rimlig proportion till den skada som åtgärden kan orsaka för de berörda?
Proportionalitetsprincipen kommer bland annat till uttryck när det gäller begäran vid domstol om informationsföreläggande då domstolen ska göra en intresseavvägning mellan kärandens intresse av att få tillgång till uppgifterna och svarandens intresse av skydd för sin integritet.[1]
Vid hemlig rumsavlyssning ska samma typ av övervägande göras.[2]
Inom folkrätten hänvisas ibland till proportionalitetsprincipen som i detta sammanhang betyder att risken för civilbefolkning ska vägas mot nyttan av ett angrepp på ett militärt mål. Övervägandet kan leda till att angriparen väljer en annan stridsmetod eller avstår från anfall.
Fotnoter
Litteratur
Bernitz, Ulf; Kjellgren, Anders (2007). Europarättens grunder. 3:e upplagan, 424 sidor. Sid 109 ff. Norstedts juridik. ISBN 978-91-39-20414-5.
