Pristina
Från Rilpedia
| Ortsfakta | |
|---|---|
| Stat | Kosovo |
| Borgmästare | Isa Mustafa |
| Area | 661 km² |
| Befolkning 2007 |
500 000 - 600 000 |
| Webbplats | Priština kommun |
| Övrigt | |
| Tidszon | UTC+1 |
Pristina (albanska: Prishtinë eller Prishtina lyssna ; serbiska: Приштина, Priština) är huvudstaden och den största staden i Kosovo, en delvis erkänd nation på Balkan som förklarade sig självständig från Serbien den 17 februari 2008. Det uppskattas att folkmängden i staden står mellan 500 000[1] och 600 000.[2] Staden har en stor majoritet albaner, vid sidan om mindre grupper såsom turkar, serber, bosniaker, romer med flera. Territoriets interim-regering och UNMIK har sina högkvarter i staden. Staden är Kosovos administrativa, akademiska och kulturella center. Staden har även ett universitet samt en internationell flygplats, Pristina internationella flygplats.
Staden är uppkallad efter en flod, vars namn i sin tur tros komma från serbokroatiska prišt (пришт), som betyder "magsår" eller "tumör", med referens till dess "kokande".[3] Invånarna i staden kallas Prishtinali eller Prishtinas på albanska och Prištinci (Приштинци) eller Prištevci (Приштевци) på serbiska.
Innehåll |
Historia
Före andra världskriget
I Romarriket fanns en stad som hette Ulpiana som låg cirka 15 kilometer söder om dagens Priština. Staden förstördes och byggdes återigen upp av den östromerske kejsaren Justinianus. Efter Roms fall växte Priština fram på ruinerna av den gamla staden. Eftersom många vägar gick genom staden blev Priština ett viktigt hadelscentrum i sydöstra Europa.
Efter andra världskriget
Efter andra världskriget började den albanska befolkningen växa. 1946 blev Kosovo en autonom provins inom Jugoslavien och Priština blev dess huvudstad. Mellan 1953 och 1999 ökade stadens befolkning från 24 000 till 300 000. Den största ökningen fanns bland den albanska delen av befolkningen, som mellan 1953 och 1981 ökade från 9 000 till 76 000. Under samma tid ökade den serbiska befolkningen från 8 000 till 21 000. Efter krigsslutet 1999 ökade stadens befolkning massivt.
Före och efter kriget i Kosovo
År 1990 tog Slobodan Milošević, då Serbiens president, ifrån Kosovo dess autonomi för att öka den serbiska makten i området. Prištinas universitet sågs som ett nationalistiskt hot vilket ledde till att 800 lärare sparkades och 22 500 av de 23 000 studenterna suspenderades. Lärarna på mellan- och högstadiet nödgades att arbeta utan lön, annars skulle skolorna ha stängts. Alla albaner inom den offentliga sjukvården fick sparken. Arbetslösheten bland albanerna i Kosovo närmade sig 80 procent. I september 1991 kunde inte serbisk polis och paramilitära styrkor hindra genomförandet av en folkomröstning om Kosovos självständighet. Den organiserades av det upplösta parlamentet. 90 procent av de röstberättigade albanerna gick till valurnorna och 99 procent röstade för självständighet. De serbiska myndigheterna kunde inte heller hindra albanerna från att hålla val i maj 1992. Författaren Ibrahim Rugova valdes till president i Kosovo. Det valdes också ett parlament som försökte bygga upp en parallell administration vid sidan om den serbiska. År 1996 började albanska UÇK anfalla serbiska mål i Kosovo. Priština var ändå relativt lugnt fram till mars 1999 då kriget i Kosovo bröt ut och undantagstillstånd infördes. Efter att Nato inledde bombningar av Serbien utbröt massivt våld i staden. Kombinationen av bombningarna och att jugoslaviska styrkor och paramilitärer trakasserade befolkningen gjorde att mellan 100 000 och 120 000 kosovoalbaner var tvungna att lämna Priština. NATO-ledda KFOR fick ansvaret som fredsbevarande styrka då FN övertog administrationen av Kosovo 1999. Dock har de ej kunnat säkerställa skydd för den serbiska och romska civilbefolkningen. Före kriget bodde cirka 23 000 serber i Priština, men dessa har sedan krigslutet tvingats lämna staden och ej kunnat återvända av rädsla för hotet från albanska extremister.
Bilder
 Utsikt över Pristina |
 Prištinas fotbollsstadium |
Skenderbeg.jpg
Staty av Skanderbeg |
Fotnoter
- ↑ OSCE municipal profile of Priština, October 2007. Retrieved on 21 February 2008.
- ↑ UK Foreign & Commonwealth Office Country Profiles: Kosovo. Retrieved on 21 February 2008.
- ↑ ROOM, Adrian: Placenames of the World, Second Edition, McFarland, 2006, page 304. ISBN 0-7864-2248-3
