Prins av Wales
Från Rilpedia
Prince of Wales, prins av Wales (mer korrekt svenska egentligen furste av Wales; från walesiskans Tywysog Cymru) är en titel som normalt ges till den brittiske tronföljaren och som används i hela det brittiska riket utom i Skottland. Titeln ges inte till tronföljaren automatiskt och kan endast tillkomma den äldste sonen till en monark.
Med titeln Prinsen av Wales följer även pärsvärdigheten Greve av Chester (i England). Vid sidan av dessa tilldelade titlar innehar den brittiske tronföljaren automatiskt följande pärsvärdigheter:
- Hertig av Cornwall (i England)
- Hertig av Rothesay (i Skottland)
- Greve av Carrick (i Skottland)
samt följande titlar vilka inte är pärsvärdigheter:
- Baron av Renfrew
- High Steward of Scotland (ungefär 'Hovmästare av Skottland')
- Lord of the Isles (i Skottland; ungefär 'Herre till öarna')
Charles av Storbritannien är sedan 26 juli 1958 den nuvarande prinsen av Wales, den 21:e i ordningen.
Innehåll |
Historik
Titeln började användas 1301 när kung Edvard I av England hade erövrat Wales, som dittills hade styrts av egna furstar. Han gav då titeln till sin arvinge, prins Edvard (senare Edvard II av England). Under 1500-talet uppdiktades en legend om att kungen lovade de upproriska walesarna "en prins som var född i Wales, och inte talade ett ord engelska" och sedan avlade sin son. Prinsen föddes mycket riktigt i Wales och, säger legenden, som alla nyfödda gossar talade han inte ett ord av engelska. Historien är förmodligen inte sann eftersom den nedtecknats långt efter titelns införande.
Som framgår av nedanstående lista har titeln inte varit i konstant bruk och under en rad kortare eller längre perioder legat vilande. Senaste uppehållet inträffade när den dåvarande Edward Prince of Wales tillträdde som kung Edvard VIII i januari 1936. Orsaken var att enbart en heir apparent, det vill säga en regents äldste son, kan förlänas titel som prins av Wales. Eftersom Edvard VIII själv saknade avkomma var tronarvingen under hans regenttid arvfurste. Hans efterträdares Georg VI:s tronarvinge var dottern Elizabeth. Som drottning blev därför Elizabeth II 1958 den första engelska regenten på mer än 50 år att förläna titeln prins av Wales till sin då tioårige son Charles. Prinsens installation skedde dock först efter det att han blivit myndig (1 juli 1969).
Heraldiskt emblem
Prinsen av Wales har traditionellt tre strutsfjärdrar genom en öppen guldkrona åtföljt av valspråket "Ich Dien" (tyska för "Jag tjänar") som sin heraldiska symbol. Tekniskt sett är det dock tal om lånta fjädrar, för märket tillkommer formellt hertigen av Cornwall såsom den regerande monarkens äldsta son. Då de båda titlarna i praktiken oftast följs åt görs dock ingen skillnad mellan dem.
Enligt legenden ska fjädrarna ha tagits av Edvard, den svarte prinsen, som efter att vid Crécy 1346 ha slagit kungen av Böhmen, kommit att beundra dennes mod. Kungen, som blind ridit rakt ut i striden, låg efter slaget död på fältet och Edvard lyfte från hans döda kropp en strutsfjäderbeprydd hjälm. Även valspråket tillhörde den böhmiske kungen. Andra källor kan dock tyda på att Edvard ärvt symbolen från sin far under långt mindre lyriska former.
Tilltal
Prinsen av Wales benämns formellt som His Royal Highness (Hans Kungliga Höghet); hans eventuella hustrus titel är på samma sätt Hennes Kungliga Höghet Prinsessan av Wales.
Den nuvarande furstinnan av Wales, prinsessan Camilla, har valt att inte använda sig av sin walesiska furstinnetitel, i stället tilltalas hon som Hennes Kungliga Höghet Hertiginnan av Cornwall. Beslutet är förmodligen fattat av respekt för det brittiska folkets stora kärlek till den förra furstinnan av Wales, men någon formell förklaring har inte givits av hovet.
Personer som har burit titeln
Externa länkar
Källa
- Fraser, Rebecca: A People’s History of Britain, Random House 2003, sidan 194
