Premieobligation
Från Rilpedia
Premieobligation är en typ av statsobligation där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna. Före 1990 års skattereform var premieobligationer ett fördelaktigt sparsätt för privatpersoner eftersom beskattningen på utdelade vinster var låg. Vinster från utlottningen är idag skattefria men eftersom beskattningen av andra kapitalvinster numera är lägre än före skattereformen, samtidigt som den ränta som lottas är lägre än på andra sparformer (t.ex 2% för 2006) är premieobligationer idag mindre attraktiva. De bör ses som lottsedlar där man är garanterad att få insatsen tillbaka och kostnaden för lotten blir därmed inflationens urholkning av insatsen under löptiden.
Normalt ger ett innehav av ett visst antal, vanligen 25 till 100, obligationer i nummerföljd s.k. garantivinst, d.v.s. det man får då en garanterad ränta samtidigt som man deltar i utlottningen av resten av räntan.
Premieobligationerna ges ut av Riksgälden och säljs både direkt av dem samt via deras återförsäljare, bl.a. affärsbankerna. En andrahandsmarknad finns på Stockholmsbörsens räntemarknad. Handeln är dock relativt liten. Normalt omsätts högst ett par hundratusen kronor per obligation och dag, vilket kan jämföras med den totala dagliga omsättningen på privatobligationsmarknaden SOX på 48 miljoner kr (mars 2007).
Före 1996 var alla premieobligationer i pappersform. Numera hanteras premieobligationerna precis som andra marknadsnoterade obligationer helt inom VP-konto-systemet och existerar endast i elektronisk form.
Vid marknadsföringen får erbjudandet inte vara vilseledande eller komplicerat och svåroverskådligt, vilket framgår av Marknadsdomstolens dom 2006.03-21.[1]
