Plasmaskärm

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Plasmaskärm eller PDP (plasma display panel) är en typ av bildåtergivningsteknik, som blivit allt populärare under de senaste åren och används i de flesta platta TV-apparater som är 42 tum (106 cm) eller större. En plasmaskärm är en digital bildskärm.

Pioneer PDP-436XDE, 43-tums plasmaskärm

Innehåll

Så fungerar plasmatekniken

Plasmaskärmens uppbyggnad.

Bakom frontglaset ligger två transparenta elektroder. Elektroderna omges av en blandning av neon- och xenon-gaser som alltså är själva plasman. Bakom dessa ligger ett dielektriskt lager som i sin tur vilar på ett skyddslager. Elektroderna tar emot ström tills de når en viss nivå. Då sker en plasma-urladdning på den dielektriska ytan som resulterar i att det avges ultraviolett ljus. Det ultravioletta ljuset tänder fosforbeläggningen i pixlarna bakom skyddslagret. Dessa avger i sin tur sitt eget ljus: rött, grönt eller blått (RGB). Dessa tre bildar en bildpunkt på skärmen.

Plasmaskärmens fördelar

  • Bildytan är helt plan med perfekt geometri och hög betraktningsvinkel.
  • De kan göras avsevärt större än de gamla CRT-skärmarna och finns idag i storlekar upp till 150 tum (3,8 m).
  • Vikten är relativt låg jämfört med motsvarande bildrörsskärmar.
  • De kan ha hög skärmupplösning (upp till 1920 x 1080 bildpunkter).
  • Har tidigare haft bättre återgivning av svärta och färger jämfört med LCD.
  • Samtliga plasmaskärmar, förutom Hitachis ALiS-skärmar, är progressiva.
  • Använder inte bakgrundsbelysning eller lampor, i motsats till t ex LCD- och bakprojektionsapparater.
  • Lång livslängd. Det finns tillverkare som hävdar att deras skärmar har 60 000 timmar till halv ljusstyrka, dvs om man använder sin plasmaskärm 5 timmar varje dag så dröjer det drygt 32 år innan ljusstyrkan försvagats till hälften.

Plasmaskärmens nackdelar

  • Enligt ett test genomfört av IDG drog en plasmaskärm omkring 50% mer el än en LCD-skärm.[1]
  • Det finns risk för inbränning, framför allt om man har en plasma av äldre generation.
  • Har i allmänhet något sämre svärta jämfört med CRT-skärmar.
  • Finns inte i små storlekar.
  • Kvaliteten på bilder, TV-sändningar och lagringsmedia har inte hängt med vilket gör att störningar kan synas extra tydligt på den högupplösta och ofta stora plasmaskärmen.
  • Bör ej fraktas liggande, eftersom det stora glaset i bildskärmen kan spricka om man har otur.

Se även

Källor

  1. http://www.idg.se/2.1085/1.145335/plasma-eller-lcd---vad-drar-mest-el
Personliga verktyg