Pilgrimsmussla
Från Rilpedia
?Pilgrimsmussla | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djurriket Animalia |
Stam: | Blötdjur Mollusca |
Klass: | Musslor Bivalvia |
Ordning: | Ostreoida |
Familj: | Pectinidae |
Släkte: | Pecten |
Art: | Pilgrimsmussla P. maximus |
|
|
§Pecten maximus | |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Pilgrimsmussla ibland kallad stor kammussla (Pecten maximus) är en mussla som är vanlig i Atlanten och Medelhavet, men förekommer över i stort sett hela jorden, bland annat på den svenska västkusten.
Pilgrimsmusslan har ett skålformat och ett nästan platt skal, veckade på ett solfjäderliknande sätt. Vid skalens spets, vid "gångjärnet" sticker två plana ytor ut, liknande rätvinkliga trianglar. Den är vanligen upp till 10 cm stor. Skalet är vitt till brunt. Pilgrimsmusslan kan simma korta sträckor genom att omväxlande öppna och sedan snabbt slå ihop skalen så att en vattenstråle bildas.
Pilgrimsmusslor är hermafroditer och kan alltså anta både hankön och honkön, däremot kan de inte befrukta sig själva.
Pilgrimsmusslan har två typer av kött, en fast vit muskel och ett geléaktigt vitt till rödrosa kött som omger den. I matlagningen är det för det mesta den vita muskeln, ofta såld under benämningen scallop, man använder. Till utseendet påminner den om en fiskbulle.
Pilgrimsmusslan har fått sitt namn för att den var symbol för aposteln Jakob, Sebedaios' son och senare blev en symbol för pilgrimer till hans föregivna grav i Santiago de Compostela, Spanien.
Pecten jacobaeus
Diskussion och forskning pågår om detta verkligen är en annan mussla än Pecten maximus. Den huvudsakliga skillnaden kan vara att Pecten maximus mest fångas i Atlanten, medan Pecten jacobaeus mest tas upp i Medelhavet.[1]