Penon de Alhucemas
Från Rilpedia
Peñón de Alhucemas (spanska för "Lavendelklippan", arabiska Nekkor) är en liten klippö i medelhavet som Spanien gör anspråk på utanför Marockos kust. Den hör till de spanska Plazas de soberania.
Geografi
Peñón de Alhucemas ligger cirka 400 meter utanför Marockos kust nära staden Al-Hoceima cirka 145 kilometer öster om Ceuta och cirka 90 kilometer väster om Melilla. Dess geografiska koordinater är 35°12′ N 03°53′ V
Ön är en obebodd klippö och har en areal om ca 0,15 km2 med en längd på ca 70 m och ca 50 m bred. Den högsta höjden är på endast 27 m.ö.h. Cirka 800 m väster om klippön ligger även småöarna "Islote de Mar" and "Islote de Tierra" och tillsammans kallas området även för Islas Alhucemas.
Det gamla kyrktornet är ett vida synligt landmärke.
Historia
1559 erhöll Spanien under Filip II området från sultanen Muley Abdallah el Galib Billah av Saadi dynastin i utbyte mot militär hjälp mot det Ottomanska riket.
1673 upprättade Spanien en militärpost på ön som har varit bemannad sedan dess och idag finns ca 60 militärpersonal stationerade här.
1902 erkände Frankrike Spaniens överhöghet över ön.
1912 skapades det fransk-spanska protektoratet Marocko delad på Franska Marocko och Spanska Marocko.
Området ligger nära den landstigningsplats som Frankrike och Spanien använde under Rifkriget 1925 mot upproret bland Rifkabylerna.
Vid Marockos självständighet 1956 kvarstod Penon de Alhucemas under spansk överhöghet.
